Jag tänkte bara säga att Pelle är inte död.
Usch, det är så pinsamt när det tar totalstopp i skrivandet i flera flera månader.
Men jag har faktiskt inte haft tid. Eftersom jag har fått ett uppdrag nu där jag inte sitter i växeln så har jag inte haft så mycket dö tid att skriva på. Och det är knappt att jag har det nu heller, men det är faktiskt fredag och jag har inga ordrar att registrera.
Pelle är som sagt inte död, Lilla jag har bara idétorka, och funderingar på om jag verkligen vill avlsuta boken. Att mamma hade helt andra minnen om boken än jag var ju en besvikelse. Men den borde ju avslutas, kanske bara kortas ner och göras till en riktigt kort liten barnbok. Bara för att få den ur världen.
Jag vill ju verkligen kunna skriva, men det går bara inte. Jag är en läsare och en önsketänkare. Så är det bara.
Kanske om man blir gravid en dag och sitter hemma med en stor mage, alternativt en bäbis som bara äter och sover. Kanske då, men troligtvis inte förr. Det finns alldeles för mycket annat att göra just nu. Renovera lägenheten tillexempel. Jag tror att jag ska göra en blogg om det oxå, men det är då det.
Fast man skulle ju kunna börja nu och beskriva sina drömmar för att sen se hur det verkligen blev. Det kanske vore en idé. Köpet är ju faktiskt inte så långt borta nu.
Nä nu skäms jag över att jag bara sitter här och skriver. Jag får ju fortfarande betalt som sagt.
Men puss och kram på er där ute. Och om någon har nånting som får igång mig på att skriva igen så Please, tell me!!
Men jag har faktiskt inte haft tid. Eftersom jag har fått ett uppdrag nu där jag inte sitter i växeln så har jag inte haft så mycket dö tid att skriva på. Och det är knappt att jag har det nu heller, men det är faktiskt fredag och jag har inga ordrar att registrera.
Pelle är som sagt inte död, Lilla jag har bara idétorka, och funderingar på om jag verkligen vill avlsuta boken. Att mamma hade helt andra minnen om boken än jag var ju en besvikelse. Men den borde ju avslutas, kanske bara kortas ner och göras till en riktigt kort liten barnbok. Bara för att få den ur världen.
Jag vill ju verkligen kunna skriva, men det går bara inte. Jag är en läsare och en önsketänkare. Så är det bara.
Kanske om man blir gravid en dag och sitter hemma med en stor mage, alternativt en bäbis som bara äter och sover. Kanske då, men troligtvis inte förr. Det finns alldeles för mycket annat att göra just nu. Renovera lägenheten tillexempel. Jag tror att jag ska göra en blogg om det oxå, men det är då det.
Fast man skulle ju kunna börja nu och beskriva sina drömmar för att sen se hur det verkligen blev. Det kanske vore en idé. Köpet är ju faktiskt inte så långt borta nu.
Nä nu skäms jag över att jag bara sitter här och skriver. Jag får ju fortfarande betalt som sagt.
Men puss och kram på er där ute. Och om någon har nånting som får igång mig på att skriva igen så Please, tell me!!
Nu rackarns så rasslar det till i dokument programmet!
Jag har skrivit nästan hela 9 sidor, nästan två kapitel. Och sen kommer mamma och säger att Anders inte alls är nån genomtrevlig lite kille, utan faktiskt en ganska arg kille. Hmm.... det var ju inte riktigt vad jag ville höra. Och defenitivt inte att han är en kille med vissa aggressioner.
Nåja det kan väl inte bli så himla illa om jag ändrar på en del, eller typ allt!
Jaja, v får se hur det går. Mamma kanske tillochmed gillar min karraktär bättre än den gamla. Vem vet?
Oj oj oj, nu är jag helt slut i kroppen. Orkar inte ens skriva i min "riktiga blogg" idag. Ojojoj. *pust och frust*
Och jag som hade så mycket att berätta.... Men jag slutar faktiskt om 40 min. och då tar det mig nästan en timme att komma hem oxå... undra sa flundra om man ens orkar laga mat idag? kanske blir en pizza eller nått... måste ringa matte och fråga.
puss och kram
Nåja det kan väl inte bli så himla illa om jag ändrar på en del, eller typ allt!
Jaja, v får se hur det går. Mamma kanske tillochmed gillar min karraktär bättre än den gamla. Vem vet?
Oj oj oj, nu är jag helt slut i kroppen. Orkar inte ens skriva i min "riktiga blogg" idag. Ojojoj. *pust och frust*
Och jag som hade så mycket att berätta.... Men jag slutar faktiskt om 40 min. och då tar det mig nästan en timme att komma hem oxå... undra sa flundra om man ens orkar laga mat idag? kanske blir en pizza eller nått... måste ringa matte och fråga.
puss och kram
Jaha, det går inte så bra just nu.
Jag vill ju gärna att mamma ska hjälpa mig med det här, men vi får se hur det går. Det verkar inte som att hon mår så bra just nu. Men vem vet, hon kanske behöver ett projekt?
Så småning om ska vi komma igång iallafall. Hoppas att ni står ut tills dess att vi kommer igång ordentligt. HA HA HA. Det lär ju inte gå nånnög på er..
Puss och kram och vampire-on
Så småning om ska vi komma igång iallafall. Hoppas att ni står ut tills dess att vi kommer igång ordentligt. HA HA HA. Det lär ju inte gå nånnög på er..
Puss och kram och vampire-on
Historien om Pelle Vampyr
När jag var liten så berättade min mamma alltid en massa sagor för mig på kvällarna. De flesta hittade vi på allt eftersom. Några handlade om mammas och pappas gamla katt som de hade innan jag kom. Han hette Herbie och var en stor randig katt, ni vet en såndär typisk bondkatt med svarta, bruna och gråa ränder. Andra handlade om den stackars lilla masken som vart fastsatt som bete på en fiskekrok men räddad av en krabba som knipsade av den, kroken alltså.
Men den historien som vi arbetade mest med, och faktiskt tänkte göra en bok av var Sagan om Pelle Vampyr. Tyvärr så var ju inte min barndom den allra lugnaste, och i och med skilsmässan så flyttade vi ganska mycket, och då försvann disketten med de första kapitlen. När den dök upp igen blev det något fel, vi kunde läsa vad vi hade skrivit på datorn, men när vi ville skriva ut det blev det bara fyrkanter av alltihop.
Som sagt var jag väldigt liten när vi började med Pelle Vampyr, och jag lovade faktiskt mina dagisfröknar att de skulle få ett exemplar när boken blev klar. Nu har det ju gått några år, och disketten är borta igen. Men mamma och jag kommer ihåg det mesta. Det roliga med Pelle Vampyr är ju att den faktiskt är baserad ganska mycket på min familj. Så om man inte kommer ihåg en speciell sak så är det ju bara att kolla in släktträdet.
Pelle Vampyrs stad är Södertälje, och hans hus är en jättestor grav på Södertälje kyrkogård. Den var vi själva och tittade på och tyckte att den skulle ju passa perfekt för familjen Vampyr. Nu är det ju så att både mamma och jag är författare till den här boken, så tyvärr kan jag inte börja skriva på första kapitlet nu, även om jag gärna vill. Men ni får ge er till tåls, och tillslut kanske vi har hela boken här.... Illustratör har jag bestämt ska vara min mormors mans son. Ingemar Nyström. Han har illustrerat många kända barnböcker. Men sen får vi ju se om han känner för det.
Vem vet, vi kanske gör en bok om Herbie oxå.
Men den historien som vi arbetade mest med, och faktiskt tänkte göra en bok av var Sagan om Pelle Vampyr. Tyvärr så var ju inte min barndom den allra lugnaste, och i och med skilsmässan så flyttade vi ganska mycket, och då försvann disketten med de första kapitlen. När den dök upp igen blev det något fel, vi kunde läsa vad vi hade skrivit på datorn, men när vi ville skriva ut det blev det bara fyrkanter av alltihop.
Som sagt var jag väldigt liten när vi började med Pelle Vampyr, och jag lovade faktiskt mina dagisfröknar att de skulle få ett exemplar när boken blev klar. Nu har det ju gått några år, och disketten är borta igen. Men mamma och jag kommer ihåg det mesta. Det roliga med Pelle Vampyr är ju att den faktiskt är baserad ganska mycket på min familj. Så om man inte kommer ihåg en speciell sak så är det ju bara att kolla in släktträdet.
Pelle Vampyrs stad är Södertälje, och hans hus är en jättestor grav på Södertälje kyrkogård. Den var vi själva och tittade på och tyckte att den skulle ju passa perfekt för familjen Vampyr. Nu är det ju så att både mamma och jag är författare till den här boken, så tyvärr kan jag inte börja skriva på första kapitlet nu, även om jag gärna vill. Men ni får ge er till tåls, och tillslut kanske vi har hela boken här.... Illustratör har jag bestämt ska vara min mormors mans son. Ingemar Nyström. Han har illustrerat många kända barnböcker. Men sen får vi ju se om han känner för det.
Vem vet, vi kanske gör en bok om Herbie oxå.
