Sönd-ons
Söndag: simmade med Ronja i över en timme
På kvällen en kort promenad hem till Emma för en kopp te.
Måndag: promenad med Ronja somvanligt, tog tag i deskbiken på jobbet också, men det verkar inte ha loggats någonstans... sprang 2,8 km på lunchen, intervaller såklart - har inte kondition ännu för att springa hela.
På kvällen fick Lee mig att göra en 7 min workout också.
Tisdag: Hade möte på gymmet med min PT, hon tog fram piskan och satte upp ett schema för mig. Träninsverken börjar göra sig till känna. Sen utbildning på jobbet så myclet stillasittande. Ingen träning - bara lugn kväll hemma.
Onsdag: jösses amalia vad ont jag hade i ben och mage efter måndagen. Ingen promenad på morgonen idag heller. Ronja lite sur över det. Tog fram deskbiken innan lunch, höll påmatt frysa ihjäl så ville cykla mig varm. Sen ut på lunchen. 2,8 km igen.
Powerwalk under Lees träning med 2 av fruarna 6 km.
Lite halvlång uppdatering...
Jag tog en paus över julen. Den blev dock lite längre än jag tänkt. Jag behöver en piska för att komma igång ibland. Så när Lee tjatar om att vi ska ut och springa på kvällen och Matte undrar varför vi inte springer direkt på
förmiddagen istället så blir det att man slutar att tänka efter och bara drar ut och springer istället. Så blev det i fredags. Till och med Ronja hakade på ut och sprang, vet inte om hon kommer vilja följa med igen men hon var duktig.
Igår hade vi så mycket att göra innan tacomiddagen i Hölö hemma hos bästis med familj. Det var så himla mysigt. Och det bästa jag vet är att sitta och skratta åt gamla minnen. Det blev lite för mycket av det goda efter maten dock. Men
idag har jag varit aktiv hela dagen med städning och ommöblering av Lees rum.
Planen idag var att städa på altanen och kasta skräp. Men det blev en gemensam insats i tjejernas rum istället. Men vi hann även med att slänga skräp från altanen, så vi får ta det sista imorgon.
Nu när jag släppte Lee på innebandyträningen så passade jag på att gå ut och springa en stund. Det blev lite över 3 km springa och sen var klockan inte sp mycket så jag hann gå en sväng också.
Imorgon kommer Jenny och Nico med Stella på middag hemma hos oss för första gången. Eftersom vi hade en lång köksrenovering och vi faktiskt är i Tullinge ganska ofta har det blivit att vi hamnar hemma hos dem istället. Men nu när köket är klart och
julen är slut så har vi äntligen hittat en tid att bjuda över dem.
Det blev en lång uppdatering idag. :)
På gång igen
Dag 6 och jag kom äntligen ut. Igår blev det inget inägg, satt och slog in ungarnas julklappar till sent.
Kände mig lite ekonomisk igår eftersom jag gjorde en gryta på köttresterna efter middagen direkt när vi hade ätit klart. Den åt vi till middag idag. blev ganska bra.
Lee hjälpte mig att vika tvätt på förmiddagen idag medan jag och Matte var och handlade och Ronja städade köket och tömde diskmaskinen. Så skönt att jag slipper göra allt här hemma.
Så nu efter att vi varit ute och sprungit så ligger jag och Lee och tittar på VWars... det är så kul att vi har så mycket gemensamt hon och jag. Vi gillar att titta på vampyrserier och motion. Matte och hon har innebandy och Djurgården.
:-)
Känns ju som att det sket sig idag...
Det blir aldrig som man tänkt sig är en klyscha som jag bara kräks över just nu. Att lussebullar är mitt stora problem det har jag fattat idag. Klarat mig i flera dagar från godis och pepparkakor osv som stått framme. Men när jag började med dagen
med julavslutning på skolan så att jag kom in till jobbet lagom till fikat - MED LUSSEBULLAR. Bara En tänkte jag...
FAN!! I slutet av dagen var det inte bara En...
Och eftersom vi hade planerat med pappa att göra köttbullarna till julafton så tog tiden slut och det blev ingen springrunda idag heller. :( Lee och jag körde en "bring Sally up-challenge" istället. Fan va minträningsvärk kändes.
Medans jag stod och stekte köttbullar fixade Matte och ungarna granen.
Mycket köttbullar blev det..
Ja och staplarna blev ju skit.
Träningsvärk...
Det blev en krispig promenad imorse till skolan, alla pölar var borta och det var svinkallt! Kände att träningsvärken började komma krypandes. Men det var inte förrän jag suttit en stund framför datorn på jobbet som jag kände av den ordentligt. Kollegan
skrattade åt mina miner varje gång jag kände av den.
Vi fick smörgåstårta till lunch idag för att fira att vi sålt över 400 miljoner. Försökte att ta mer garnering än bröd men känns rätt ok i magen ändå. Jag får ofta ont i magen när jag äter vitt bröd numera...
Promenaden på lunchen tog jag i rask takt. Batteriet på hörlurarna tog slut innan jag ens kommit halvvägs så jag hade inget att lyssna på utan fick gå och titta och lyssna på allt annat.
Hämtade ungarna från skolan och åkte för att köpa "julklappar" till lärarna som de ska få imorgon på avslutningen. Hem, stekte pannkakor och Lee värmde ärtsoppa. Sen slog vi in paketen vi köpt och vips var det så sent att vi bara hann kolla
på julkalendern och sen skulle ungarna i säng.
Så det blev inget springade idag men jag har iallafall fyllt mina ringar på klockan.
Idag igen! :)
Började dagen med en promenad till skolan med Ronja, i ösregn. Men det var ganska mysigt att gå under det stora paraplyet och lyssna på smattret från regnet.
Jag är fruktansvärt dålig på att äta frukost dock, var hungrig som en varg men hade bara två ägg (små blåmesägg som Matilda hade sagt) som jag gjorde äggröra på. Min chef skrattade när hon tittade ner i min skål. Tack o lov fanns det en brödskiva på jobbet
också. Måste ta tag i det där och hitta något som jag kan göra iordning snabbt och äta antingen hemma eller på jobbet.
Lunchen kom tillslut, och en promenad blev det. 30 min lite halvsnabbt. Kände mig rätt stark när jag motstod frestelsen att ta av chokladasken som städerskan ställde fram på bordet i lunchrummet. Inte ens när en kollega kom fram med den till mitt skrivbord
tog jag en utan tackade nej.
Väl hemma blev det en snabb middag, för att sen åka till Tullinge och släppa Lee på hennes innebandyträning. Och eftersom jag nu kommit igång och dessutom inte hde något bättre för mig så var det lika bra att jag tränade också. Inte bandy
dock, jag körde intervaller hem till Jenny och Niko och drack en kopp te, sen sprang jag intervaller tillbaka igen. Fy 17 vilken träningsvärk jag har...🙈
Ett steg i taget
Allt jag skrev försvann...
men jag ger inte upp. Skriver om det igen. :D
Har gjort några positiva förändringar senaste dagarna. Jag hoppas att jag lyckas hålla fast vid dem.
1. Slutat ta godis och kakor på jobbet sen i torsdags (med undantag för två lussebullar i fredags på Lucia). Jag har ställt in mig på missbrukslinjen - "bara idag ska jag inte äta något" och så säger jag till mig själv varje dag. Tillslut
har det gått en vecka.
2. Påbörjat lunchpromenader på jobbet igen. Känns så bra, och målet är att jag ska kunna hålla det hela denna vecka. Nästa vecka tar vi tag i då.
3. Övertalade Ronja om att ta en promenad till skolan istället för att hon åker bil med mig. Jag hoppas att det hjälper mot min stress och hennes ångest. Hon var inte svårövertalad ska jag tillägga.
4. Sprungit en runda med Lee. Älskar den ungen när vi tänker likadant. Hann inte mer än innanför dörren hemma förrän hon frågade om vi kunde gå till gymmet. Hade tanken i huvudet att vi skulle springa efter maten eftersom mitt gymkort måste aktiveras
i januari igen, så ut kom jag. Även om vi var dåligt förberedda så utförde vi det iallafall.
Som uppvärmning körde vi deras matchuppvärming från innebandyn. Och sen sprang vi intervaller melln lyktstolparna. 2 springa - 1 rask promenad osv.
Har så sjukt mycket energi just nu därav påbörjade jag bloggen igen.
Om sju dagar är det julafton och vi får gå runt vattenpölarna ute, det finns inte en snöflinga i sikte. Samma sak de senaste jularna så det är väl bara att vänja sig. De isande kalla och långa vargavintrarna från barndommen finns inte längre.
Min sista förändring är att logga min mat och motion varje dag, ibland kanske det bara blir en bild på instagram men jag ska försöka logga något här varje dag.
Ingen julkänsla what so ever.
Nej, inte mycket till julkänsla är det här trots allt julpynt som jag för första gången har satt upp till barnens stora glädje. Till och med grannarna reagerade på att det var mycket mer lampor än förr.
Jag vill baka med ungarna men tiden räcker liksom inte riktigt till. Sen är det ju inte så kul att baka något man själv inte får njuta av. Men maken har plannerat en bakdag med sin syster så vi får se om det inte blir llite bakning ändå.
Men något pepparkakshus blir det inte, men kanske ett chokladhus av marabouchoklad... hahaha
Vigselringen åkte på igen, jag kommer inte ihåg när jag hade på mig den sist, så illa har det varit. Men nu har vi startat ett nytt kapitel jag och min älskling, Det går framåt och neråt samidigt så att säga.
Elen är äntligen fixad och vi har uttökat huset med nya lampor som sprider mycket mer ljus och gör det mer hemtrevligt. Vi båda längtar tillbaka till USA och våra vänner där, det var en helt otrolig upplevelse. Mycket är bra på hemmafronten.
Lee utvecklas så sjukt snabbt, hon läser och räknar matte, ritar jättefina teckningar och älskar att dansa, sjunga och spela bandy. Ibland är hon dock som en tonåring och extremt krävande. Men man får ta det onda med det goda, någongång måste ju ungen fatta hur verkligheten ser ut. Hon är ändå min stora stolthet i livet.
Ronja är min lilla ögonsten, även om hon är aktiv till tusen vilket ibland gör mig galen så förundras jag även över hennes framsteg i utvecklingen. Hon får mycket inspiration från Lee och ser upp till henne något otroligt. Både på gott och ont. Lyckan som lyser i hennes ögon när hon blir glad, den är underbar, Lees blick är så vuxen numera. Det gör lite ont i mammahjärtat när jag tänker på det. Varför ska de växa upp så fort...
Att skriva eller inte skriva...
Det är frågan.
Det känns som att jag aldrig avslutar mina projekt längre. Det måste det bli ändring på. Jag tror att jag har bestämt mig för att starta en ny blogg, "Min väg till lyckan". Måste göra lite research på det först bara. Låter det bättre på engelska? Kanske borde måla klart sovrummet först... Äsch ni kommer snart att flrstå vad jag menar!
I punktform tänkte jag försöka lägga upp delmål att slutföra. In public. det kanske kan hjälpa mig att slutföra mina saker. Om jag inbillar mig att folk läser det jag skriver och vill veta "hur det går". Jag funderar iallafall på det. Före och efterbilder, tillvägagångssätt, för och nackdelar osv.
Det blir nog bra..
En punkt som jag tänkt på nu ikväll är att många som "vill bli gladare" och "göra förändringar", "ta bort det som är dåligt" - de rensar bland sina facebookvänner. Enligt mig måste det ju kännas sämre och inte bättre. Det är klart att man inte är en gladare människa för att man har fler kompisar, men att behöva sitta och TA BORT personer måste ju kännas rätt nedslående. Känner man sig som en lyckad människan då?
Ska sova på saken. Är rätt taggad så vi får se hur det går.
sov gott
Första dagen i EGNA RADHUSET!
Det var rätt skumt att sova själva här i radhuset och veta att svärföräldrarna faktiskt inte kommer att komma hem från landet och sova i lilla rummet något mer. Men samtidigt var det väldigt skönt.
Det är mycket att göra även när vi väl har packat upp allting och fått in alla möbler. Men det får liksom ta den tid det tar... Idag kommer iallafall vår nya soffa hit, och spjälsängen ska monteras ihop och Lees rum ska organiseras. Lådorna i vardagsrummet ska ställas in i inneförrådet för att inte vara i vägen...
Nä det är lika bra att jag sätter mig och skriver en lista på allt som ska göras och köpas in för jag kommer aldrig att komma ihåg allting.
Just nu leker Lee och Kevin i vardagsrummet framför Bondgården. Det är rätt skönt att äntligen kunna bjuda hit honom så att Lee får leka sig trött utan att vara orolig att de ska förstöra någon annans saker, antingen här hemma eller borta hos Kevin.
Tvättmaskinen är i full gång då det "hände en olycka" i sängen inatt. Lee ville inte sova i sitt eget rum, men det kommer nog att gå bättre sen.
Näää... om man skulle börja på den där listan då...
Aj aj aj....
Nä, den här natten kommer inte att bli rolig... Så snart pippi är slut så ska jag övertala Lee att gå och lägga sig i sin säng och försöka sova trots den här brännande smärtan...
Natti natti
Inte vet jag....
....vad den här ungen i magen håller på med, men obehagligt är det emmellanåt...
Idag har jag verkligen inte varit på topp, allt går fööör långsamt... Och det gör mig bara irriterad. Jag vill ha klart den här flytten NU!! Få iordning lees rum och barnrummet, få upp våra tavlor och få vår underbara nya soffa installerad. Sen kommer bebisen har jag bestämt. Faktiskt.
Nä, nu ska jag nalla lite på apelsinkrokanten och hoppas på att mitt lilla hjärta faktiskt somnar av sig själv inne i sin säng. Kanske ska virka lite oxå?
Kram kram
Hos tandläkaren...
Sitter uppe i väntrummet medans älskling sitter inne hos tandläkaren. Något som han försökt slippa undan alltför länge nu. Men är man pappaledig så har man tid med sånt... :-) Lee leker väldigt snällt och fint med leksakerna.
Det blir ett dyrt återbesök... Stackars min älskling.
Nu ska vi åka till förrådet en vända och hämta lite kartonger.
Jag kommer aldrig att bli klar...
Den här Virkningen börjar gå mig på nerverna.... Jag kommer aldrig att hinna klart innan bebisen kommer..... :-(
Men men, jag kämpar på
Imorgon ska älskling upp till tandläkaren och sen när svärföräldrarna har skrivit papper på banken så sätter Stora flytthelgen igång... Äntligen kommer våra möbler hem till radhuset och deras försvinner. Snart känns det som vårt hem.
Nåja, tillbaka till virkningen och hockeyn. Puss och kram på er
Här var det dammigt...
... Nåja snart kanske jag har tid att komma med en uppdatering eller två...
Pöss
Pöss
