Nu ni....
Nu är det inte länge kvar tills jag står på tåget hem, för det lär ju inte finnas någon sittplats... hahah
Mitt skrivbord börjar se ut som Linns, post-it lappar överallt... Men stöket varar bara tills den här Vero Moda listan är klar, vilket den lär bli på måndag, med två kvar att ringa...
Min vidrigt nyttiga lunch idag kommer att sätta sina spår, så ut och promenera march fröken.... Två skogsbärs-youghurts och en syndig och inte alls så välsmakande Choco Desert.... Ångrar den om något.
Men men, nu ska jag alldeles straxt stänga av datorn och dra mig hemåt.. det ska blli så skönt...
Vad var det nu jag skulle göra i helgen??? Gud vilket när minne man har då... Lämna tillbaka Idas väska är iallafall en självklar sak... men sen då? Jag tänker inte stanna inne och läsa min bok hela helgen, för det ska bli fiiint väder har jag hört... Nä nu har jag myglat för länge här... Puss och kram på er...
Mitt skrivbord börjar se ut som Linns, post-it lappar överallt... Men stöket varar bara tills den här Vero Moda listan är klar, vilket den lär bli på måndag, med två kvar att ringa...
Min vidrigt nyttiga lunch idag kommer att sätta sina spår, så ut och promenera march fröken.... Två skogsbärs-youghurts och en syndig och inte alls så välsmakande Choco Desert.... Ångrar den om något.
Men men, nu ska jag alldeles straxt stänga av datorn och dra mig hemåt.. det ska blli så skönt...
Vad var det nu jag skulle göra i helgen??? Gud vilket när minne man har då... Lämna tillbaka Idas väska är iallafall en självklar sak... men sen då? Jag tänker inte stanna inne och läsa min bok hela helgen, för det ska bli fiiint väder har jag hört... Nä nu har jag myglat för länge här... Puss och kram på er...
Ibland så vill jag bara resa mig upp och gå för att aldrig komma tillbaka...
Är det bara jag som känner så? Eller är det bara så att fredagar är värst? Iallafall när man måste sitta kvar lika länge som en vanlig dag?
Eller är det bara för att jag SITTER hela jävla tiden? Jag är så less på att sitta här framför datorn, i ett hörn på ett kontor, där alla kan se mig och jag INGEN, förrutom när de går förbi såklart.
Jag hoppas att min PA hittar ett annat uppdrag till mig snart, ett där jag får röra på mig, för det här är inte bra...
Jaja, man ska vara glad att man har ett jobb, och nu mina vänner ska jag återgå till det... Kanske tittar in lite senare och tillägger något... Vem vet? Inte du... inte jag.... Inte gud.....
Kram kram
Gah! Hur länge höll jag mig borta?? Inte ens tio minuter.... Men det är bara för att jag vill ta upp en sak som tynger ner mig något så fruktansvärt.... "Och jag vill passa på att varna känsliga personer..." hahaha
För det första vill jag bara säga att Depends lösnaglar inte är något för mig, de är jättefina, och jag känner mig finare och fräschare än vanligt med dem på, men de tål bara inte min vardag... Hur nu ansträngande det är för nagalr när man arbetar på konotr och skriver på datorn och ringer lite grand...
Så nu kan alla som inte är intresserade av vuxen livet eller tycker att det är ett obehagligt änme avlägsna sig, för nu har jag iallafall varnat er.
Jag vet inte hur jag ska börja, men iallafall, jag har alltid tyckt om barn. Utom när de har dålig uppfostran, kommer för nära mig på bussen eller är snoriga... Okej jag tycker om egna familjens, släktens och vänners barn, men inte främlingars barn... Min vännina Linda har precis fått barn. Och innan hon blev gravid tänkte jag inte så mycket på barn och inte Matte heller tror jag. Det skojjades väl lite med svärföräldrarna då och då, men inget allvarligt.
Men när Sonny och Linda berättade att Linda var gravid under en 3-pars-middag, jag, Matte, Linda, Sonny, Stefan och Carro, så fattade jag ju inte att hon menade allvar på en gång... Utan jag fattade det först när Matte började prata om det på morgonen dagen efter.
Det radikala beslutet den dagen var då att om Linda och Sonny kunde skaffa barn nu, så kunde vi lika gärna gå och köpa en dator! Sagt och gjort, så blev det...
Och under Lindas graviditet har jag fått slängar av "bäbis-längtan" flera gånger, nästan så att jag har börjat gråta... Men sen har jag tänkt att när lille Kevin väl kommer ut kan jag gosa med honom... Och lugna mig med egna barn ett tag... Och när väl Kevin kom ut så brakade helvetet lös....
För det första, så stod jag på tåget på väg hem och pratade med Ida i telefon, och vi kommer in på barn såklart av allt som vi kunde ha pratat om... Och såklart min P-stav... Som jag hade fått för mig skulle hålla 5 år... Men då säger Ida att: -Du, den håller bara i tre år...
-VA??? (paniken börjar komma) När satte jag in den???
-Vi satte in den samma år.
-När var det då?
-2003 tror jag...
-Men då har ju min slutat fungera....
Och helt plötsligt inser jag att jag kanske inte alls kommer att få leka av mig så som jag ville, och kanske MÅSTE ta ut min p-stav tidigare än jag vill. Förresten skulle det ju inte spela någon roll om den sitter kvar nu tänkte jag... Och idas kommentar på det var:
-Ja, det värsta som kan hända är ju att du blir gravid....
Men jag var osäker på att det verkligen var 2003 vi satte in dem, så jag ringde tack olov till Ungdomsmottagningen där jag satte 9n den och frågade dem när jag hade gjort det. Det visade sig att jag satte in p-staven den 8 spetember 2004. Så jag pustade ut och tänkte att jag har ju iallafall lite tid kvar... Typ sommaren dårå...
Jag har ju alltid plannderat att ta ut min P-stav så fort mina 6 månaders provanställning är över och man verkligen har ett FAST jobb... men det blir nog lite senarelagt då månaderna är slut i juni eller juli... Så party hela sommaren, min lever ska få känna på alkoholförgiftning för en gångs skull... hahahah Eller fler...
Men nu kommer vi till det värsta... eftersom jag var super sjuk i en hel vecka och hade feber, snorade, hostade och mådde allmänt piss, så kräktes jag varje morgon, I EN HEL VECKA... Men det var ju bara för allt slem man hade i halsen... Ursäkta om ni har dåliga magar, men jag varnade iallafall innan.
Och då börjar Mattias titta lite konstigt på mig, men jag försäkrar honom om att det är ingenting, jag är bara sjuk. Men grejjen är att han börjar dra upp det med sin pappa och farbror, och då får ju svärmor veta det oxå, och svägerskorna.... Och hans farmor... Och alla tillslut, så jag hade en jätte jobbig vecka när jag skulle förklara att jag var bara sjuk, inte gravid, jag hade förresten min mens så jag var 100% säker....
Då, på min svärmors födelsedag tar min svägerska mig åt sidan och nästan bönar och ber mig att berätta för henne om jag är gravid, för då dkulle pressen på henne nämligen släppa lite... Men icke, och så får jag höra att: -Men mamma vill ju jätte gärna att du ska vara gravid...
JAG BAH (ursäkta uttrycket) MEN HALLÅ??!!! Är det inte jag som bestämmer det? Ska jag gå och bli gravid bara för att hon VILL det??? Vem är det som ska gå och bära på det i nio månader, vem måste sluta jobba när det är dax? Vem ska ta hand om det 24 h om dygnet när det väl har kommit ut...?
Så Nu ligger pressen över mig som aldrig förr, men jag SKA ha min VILDA sommar först!
Är det någon som är sugen på sprit???
Eller är det bara för att jag SITTER hela jävla tiden? Jag är så less på att sitta här framför datorn, i ett hörn på ett kontor, där alla kan se mig och jag INGEN, förrutom när de går förbi såklart.
Jag hoppas att min PA hittar ett annat uppdrag till mig snart, ett där jag får röra på mig, för det här är inte bra...
Jaja, man ska vara glad att man har ett jobb, och nu mina vänner ska jag återgå till det... Kanske tittar in lite senare och tillägger något... Vem vet? Inte du... inte jag.... Inte gud.....
Kram kram
Gah! Hur länge höll jag mig borta?? Inte ens tio minuter.... Men det är bara för att jag vill ta upp en sak som tynger ner mig något så fruktansvärt.... "Och jag vill passa på att varna känsliga personer..." hahaha
För det första vill jag bara säga att Depends lösnaglar inte är något för mig, de är jättefina, och jag känner mig finare och fräschare än vanligt med dem på, men de tål bara inte min vardag... Hur nu ansträngande det är för nagalr när man arbetar på konotr och skriver på datorn och ringer lite grand...
Så nu kan alla som inte är intresserade av vuxen livet eller tycker att det är ett obehagligt änme avlägsna sig, för nu har jag iallafall varnat er.
Jag vet inte hur jag ska börja, men iallafall, jag har alltid tyckt om barn. Utom när de har dålig uppfostran, kommer för nära mig på bussen eller är snoriga... Okej jag tycker om egna familjens, släktens och vänners barn, men inte främlingars barn... Min vännina Linda har precis fått barn. Och innan hon blev gravid tänkte jag inte så mycket på barn och inte Matte heller tror jag. Det skojjades väl lite med svärföräldrarna då och då, men inget allvarligt.
Men när Sonny och Linda berättade att Linda var gravid under en 3-pars-middag, jag, Matte, Linda, Sonny, Stefan och Carro, så fattade jag ju inte att hon menade allvar på en gång... Utan jag fattade det först när Matte började prata om det på morgonen dagen efter.
Det radikala beslutet den dagen var då att om Linda och Sonny kunde skaffa barn nu, så kunde vi lika gärna gå och köpa en dator! Sagt och gjort, så blev det...
Och under Lindas graviditet har jag fått slängar av "bäbis-längtan" flera gånger, nästan så att jag har börjat gråta... Men sen har jag tänkt att när lille Kevin väl kommer ut kan jag gosa med honom... Och lugna mig med egna barn ett tag... Och när väl Kevin kom ut så brakade helvetet lös....
För det första, så stod jag på tåget på väg hem och pratade med Ida i telefon, och vi kommer in på barn såklart av allt som vi kunde ha pratat om... Och såklart min P-stav... Som jag hade fått för mig skulle hålla 5 år... Men då säger Ida att: -Du, den håller bara i tre år...
-VA??? (paniken börjar komma) När satte jag in den???
-Vi satte in den samma år.
-När var det då?
-2003 tror jag...
-Men då har ju min slutat fungera....
Och helt plötsligt inser jag att jag kanske inte alls kommer att få leka av mig så som jag ville, och kanske MÅSTE ta ut min p-stav tidigare än jag vill. Förresten skulle det ju inte spela någon roll om den sitter kvar nu tänkte jag... Och idas kommentar på det var:
-Ja, det värsta som kan hända är ju att du blir gravid....
Men jag var osäker på att det verkligen var 2003 vi satte in dem, så jag ringde tack olov till Ungdomsmottagningen där jag satte 9n den och frågade dem när jag hade gjort det. Det visade sig att jag satte in p-staven den 8 spetember 2004. Så jag pustade ut och tänkte att jag har ju iallafall lite tid kvar... Typ sommaren dårå...
Jag har ju alltid plannderat att ta ut min P-stav så fort mina 6 månaders provanställning är över och man verkligen har ett FAST jobb... men det blir nog lite senarelagt då månaderna är slut i juni eller juli... Så party hela sommaren, min lever ska få känna på alkoholförgiftning för en gångs skull... hahahah Eller fler...
Men nu kommer vi till det värsta... eftersom jag var super sjuk i en hel vecka och hade feber, snorade, hostade och mådde allmänt piss, så kräktes jag varje morgon, I EN HEL VECKA... Men det var ju bara för allt slem man hade i halsen... Ursäkta om ni har dåliga magar, men jag varnade iallafall innan.
Och då börjar Mattias titta lite konstigt på mig, men jag försäkrar honom om att det är ingenting, jag är bara sjuk. Men grejjen är att han börjar dra upp det med sin pappa och farbror, och då får ju svärmor veta det oxå, och svägerskorna.... Och hans farmor... Och alla tillslut, så jag hade en jätte jobbig vecka när jag skulle förklara att jag var bara sjuk, inte gravid, jag hade förresten min mens så jag var 100% säker....
Då, på min svärmors födelsedag tar min svägerska mig åt sidan och nästan bönar och ber mig att berätta för henne om jag är gravid, för då dkulle pressen på henne nämligen släppa lite... Men icke, och så får jag höra att: -Men mamma vill ju jätte gärna att du ska vara gravid...
JAG BAH (ursäkta uttrycket) MEN HALLÅ??!!! Är det inte jag som bestämmer det? Ska jag gå och bli gravid bara för att hon VILL det??? Vem är det som ska gå och bära på det i nio månader, vem måste sluta jobba när det är dax? Vem ska ta hand om det 24 h om dygnet när det väl har kommit ut...?
Så Nu ligger pressen över mig som aldrig förr, men jag SKA ha min VILDA sommar först!
Är det någon som är sugen på sprit???
