Lillan sover

Nåja, det bättrar sig iallafall..

Var orolig för min lilla flicka idag, hon hade inte gjort "nr 2" på över ett dygn, och det är ju inte normalt för henne.
Iallafall, systemet är igång igen.

Hon var och badade med en massa andra bebisar på Sydpoolen idag, väldigt trevligt. Man bryr sig faktiskt inte så mycket om de andra. Man koncentrerar sig mest på sitt eget lilla blötdjur. Men guuud va trötta vi var när vi kom hem alltså. Hon sovju redan i bilen, Matte köpte thai-takeaway, jag tog resterna ur kylen sen somnade jag och liten i sängen när jag ammade henne.

Keeping Mum, en väldigt gastkramande film..Min mage hoppar runt just nu. Den är bra, fruktansvärt bra.

KRAM KRAM

Rätt händelselös dag idag

Har pratat en massa med Ida, och lite med mamma. Tittat på Lost - säsong4 som min älskade laddade ner igår.
Ska försöka hinna kolla klart på resten innan imorgon då säsong 5 börjar... kl 22.30 eller nått var det.

Lillan har varit lite till och från idag, inte riktigt nöjd med livet men hur ska man kunna vara det hela tiden?

Har handtvättat dopklänningen två gånger idag. Det var ingen rolig upplevelse då vattnet vart gult första gången... Men den har ju varit lite överallt i 22 år så det är väl egentligen inte så konstigt. Hon ska få pröva den imorgon och så ska jag brodera på hennes namn då oxå.

Nä nu ska jag underhålla min dotter innan hon ska sova.

Puss

Jag vill Rädda Världen - Hur gör man?

Det här inlägget skulle säkert kunna redigeras om och om igen tills det blev perfekt. Men det är svårt att få ner alla tankar jag har om det här i en logisk ordning. Plus att det här ar gaska saftigt så jag tänker inte skriva mer på det nu. Bara så att ni vet...

Det här är inte roligt längre.  Jag kommer att få magsår av klimathotet. Jag kan titta ner på min dotter när hon ligger och sover fridfullt i sängen och tänka: ”Vad fan har jag gjort? Vad för framtid har vi gett henne?”

 

Jag överdriver säkert en hel del, men det känns som att allting vilar på mina axlar… För vem annars gör någonting åt saken? Finns det någon som gör någonting? Hur får man folk att göra nått?!

 

Tittade på ett program på Discovery som heter ”Ekostäder”. Läskigt för att underdriva. Har ni sett Wall E? Mmm, det är inte bara en gullig barnfilm, utan en framtid för jorden, utan det där lyckliga slutet.  Vi producerar så mycket sopor att vi snart inte vet vart vi ska göra av dem. År 2050 beräknas det att vi har fördubblat vår mängd sopor. Och att ¾ av jordens befolkning bor i stora sopproducerande städer. I det här programmet så skulle en man, nobelpristagare, utvärdera fyra stycken idéer om ett bättre sätt att göra oss av med/använda våra sopor.  Låter rätt vettigt, och lättande, då slipper jag tänka ut något och kan bara göra såsom han rekommenderar.

 

Redan vid det första alternativet reste sig nackhåren på mig. Snälla, sa jag om och om igen. Sluta, välj inte det.
I något asiatiskt land, kommer inte ihåg om det var Kina eller Japan så brände man avfallet till en tiondel av den ursprungliga storleken. Fine, men vad händer när man bränner något? Jo det bildar gaser, utsläpp, men eftersom de hade katalysatorer, så det minskade något. Det var ju bra. Men vart gjorde de av det giftiga avfallet? För ingenting försvinner bara för att man bränner det.

 

Jo vet ni, askan som innehöll alla det giftiga ämnena fraktade de ut till stora, vi kan kalla det ”bassänger” i havet, packade det i dem och när de var fulla hade de på ”bra jord” och helt plötsligt hade de en helt ny ö som det kunde växa och leva djur på. Ovanpå allt giftigt avfall. Och tillslut skulle man kunna bygga nya städer på de här öarna, för att få plats med fler människor, som slänger fler sopor… Jag tror ni fattar nu.

 

Är det bara jag som blir illamående? De gör ju såklart regelbundna kontroller för att i tid upptäcka om det började läcka någonstans…. De hade till och med planterat flera hundra tusen Mangoverträd runt om eftersom de är extra känsliga för gifter, och då ser man direkt om det läcker någonstans…

 

Aj min mage. Hur tänker människor egentligen? Tack o lov så var ju det här en idé som den här nobelpristagaren ratade. För han precis som jag tänkte ett steg längre. Med klimathotet över oss så pratar alla om att havsnivån stiger… Hur tänkte de göra då? Det jobbiga är att de redan håller på med det här, och när havsnivån väl stiger, kommer giftet att, via vattnet, spridas över hela världen. Men trots att jag tycker att det var en dålig idé så minskade det koldioxidutsläppet med 3%. En siffra som tydligen är rätt imponerande.

 

Jag orkar inte beskriva alla bidragen lika mycket som jag gjorde med det första. Men det andra bidraget som vart ratat var att använda sig av mänskligtavfall, det som vi spolar ner i toaletten, till att värma upp städerna. I Norge har det här lyckats riktigt bra. Men det var ingenting som såg till att de farliga soporna ”försvinner” . Dock ansåg han att man kunde använda det som en del av något annat. För det är ju faktiskt en bra idé. Bara inte tillräckligt bra eftersom det bara skulle minska koldioxidutsläppen med 1%.

 

Bidraget som kom tvåa förbrände det farliga avfallet med så mycket värme att det blev till partiklar och gas som man kunde använda till energi. Men problemet var att det var en alldeles för komplicerad process och den krävde rätt mycket energi för att genomföra. Det skulle inte gå att införa i alla städer.  Dock skulle även det här bidraget minska koldioxidutsläppet med 3%.

 

Det vinnande bidraget var väl det som fastande mest hos mig också. Nu sitter inte jag och säger att jag skulle kunna fatta det rätta beslutet men det lät liksom vettigast. Biochart tror jag att den slutliga produkten kallades. Detta var i Australien som de hade kommit på att om man förbränner organsikt avfall i ”luft snåla” mojänger så bildas det inte så mycket gas. Och det som blev kvar gick igenom en massa processer och blev tillslut ett gödningsmedel som de ville att bönderna skulle blanda ner i sin mark. Detta skulle binda kolet i marken och minska koldioxidutsläppen med 21%. En avsevärd skillnad mot de andra bidragen. Problemet var att man inte visste exakt hur länge den här produkten skulle hålla kvar kolet i jorden. Men det vann i alla fall.

 

I körkortsteoriboken står det bara att metan är en växthusgas som bildas på soptippar. Men hur den bildas där och vad man kan göra åt den det står inte såklart eftersom det inte är en biologibok. Men i det här programmet fick jag lära mig att metangas bildas när organiskt avfall, så som mat och matrester ligger på soptipparna och ruttnar. Sånt som egentligen inte ska ligga på soptipparna, utan ska komposteras.  

 

Att jag nu själv inte komposterar någonting alls gör ju att jag känner mig skyldig till metangasen. Är det meningen att man ska känna så? Att man ska gå och ha ont i magen för att man inte vet hur man ska göra för att ge sina barn en bättre värld att leva i.

 

År 2050 kommer jag att vara gammal, och min dotter kommer att vara över 40. Är det hennes eller mitt ansvar att städa upp efter oss??


Puss

Oj oj oj, nu blir det kortare och kortare mellan blogginläggen, forsätter jag så här så kanske det skrivs något varje dag tillslut... =) Like old times-

Tack för fika inbjudan imorse Jill, det va vad jag behövde för att komma upp och sätta igång med städandet. Imorgon ska jag fortsätta, kanske tillochmed tar lite bilder och visar här om det blev fint. Ska försöka få upp alla tavlor. Lillans rum är så gott som klart. Nu är det bara vårat och vardagsrummet. Sen kanske jag kommer att kunna sova lite bättre.
=)

Lillan vill inte sova fastän vi kom hem sent och har gjort mycket idag. =( Jag vill sova, men alltså får jag inte det.. =(

Nåja, vi försöker igen...

Natt natt

She is asleep....

Fan va trött man kan bli av att ha barn.... Jag tyckte så synd om Katrin när hon berättade att Charlie hade skrikit en hel dag och varit otröstlig. Nu har jag upplevt samma sak, typ. Säkert en mildare version. Men ändå jobbig.

Det spelade ingen roll vad jag gjorde, om hon låg på golvet, satt hos mig i knät, eller låg brevid mig i soffan. Inget var bra. Korta stunder kunde hon somna. Men sen bara några få minuters glädje när hon vaknade och sen var det missnöje HELA TIDEN. Fan va det sliter. Och inte har hon ätit någe bra heller, så brösten har varit sprängfyllda och läckt typ hela tiden.. =( Man ska inte ha gråa tröjor på sig då.... =/

Jag är väldigt glad att min telefon har varit tyst idag, för jag hade bara fräst åt alla som hade velat prata. Och sen hade jag fått dåligt samvete...

Allting blir ju såklart värre av att man själv är jättesjuk och trött. 

Nej, jag är glad att hon sover nu så att jag oxå kan gå och lägga mig.


Nu ska jag göra slag i saken och göra det oxå. Sååå trött... *gäsp*

Puss

Vad tänker jag med egentligen?

Här sitter jag själv i vardagsrummet, Matte är hos Robin och lillan sover i sängen. Stackars liten, hon är så sjuk. Ingen feber, men hosta och snorig.

Ringde sjukvårdsupplysningen kl 05.20 och de sa att eftersom det pep när hon andades så var det lika bra att vi åkte in direkt. Så vid 06.50 var vi inne på Huddinge. Matte var väl lagom glad att hans första sovmorgon på länge vart inställd. Jag kan ju inte påstå att jag heller var speciellt glad. Men det är vår dotter, och henne gör vi allt för. Väl på sjukhuset fick stackars liten inhalera nått som kunde öppna upp hennes luftvägar och få bort slemmet från lungorna. Hon tyckte inte om det.

Nu när jag väl sitter här och kan skriva av mig så orkar jag inte. För det är ju såklart inte bara lillan som är sjuk, hon har nämligen smittat ner mig oxå. Febern har gått ner men halsen är typ körd och näsan är täppt... Jag hatar att vara sjuk! Hela hjärnan är helt trög.

Dopet är bokat iallafall... Efter många disskutioner fram och tillbaka har jag fått ge mig. Vi bjuder bara familj och de närmaste. Inga vänner... Men Matte har rätt, det blir för mycket folk, speciellt hemma hos oss. Det kommer liksom släkt från både Göteborg, Örebro och Malmö. Så jag ber om ursäkt till alla mina vänner som jag egentligen vill ska vara med, men det kommer att bli för mycket folk, och jag kommer inte att hinna vara social.

Iallafall, tavlan ja... Den måste göras rent och fotas och bilderna ska skickas till konstnären så att hon kan göra några till i samma serie. Detta enligt min tokiga moster.... Men om jag ska få dem eller om jag måste betala för dem det har jag ingen aning om. Det återstår att se.

Är det någon som har sett "Djävulen bär Prada"? Shit va jag älskar den filmen! När boken kom ut tänkte jag: "fan vilket skit" (jag läste den aldrig ens). Men jag hade redan bestämt mig då för att jag inte gillade den Säkert för att jag var en såndär "anti-märken" människa. Men fyfan för filmen. DEN ÄR BRA! =)


Nä nu orkar jag inte mer.

Pöss och snörvel!

 


 

RSS 2.0