Jaha, det var andra gången...
Förhoppningsvis så är det inte dags att ringa brandkåren än, men brandlarmet på jobbet har gått igång två gånger nu. Det brukar bara vara en gång på måndagar.
Igår så var jag ute och gick med Bamse igen, det blir så varannan söndag numera. Och han blir bara bättre och bättre på att lyssna. Fast han har ju alltid varit bra. Vi gick till svägerskan, där svärmor passade Malte så att Lindha skulle kunna gå och sola. Där var det typ 10 ungar som alla ville leka med den lilla rottisen, och han som är så underbart snäll gick ju såklart med på att de kastade bollar och klängde på honom. Det ända som hände var att han bet sönder en boll för en liten tjej, men vad ska man säga, jag varnade dem för att det skulle hända... När vi drog oss hemmåt sen så var det iallafall en som var riktigt trött och bara lunkade brevid mig i skogen. Helmysigt hade vi det.
På kvällen sydde jag två svarta kuddöverdrag. Det var askul, nu ska jag bara brodera något på dem så att de sticker ut lite ur den svarta soffan. Jag tittade på P O C Dead Man's Chest oxå, den var inte riktigt lika rolig som första gången som man såg ettan. Så de har stort tryck på sig när de ska göra trean.
Idag ska jag bara sitta till tre. Det ska bli skönt att komma hem. Fast egentigen inte, eftersom disken tornar upp sig i diskhon. Jag vet inte vad den där delen till min diskmaskin heter så jag kan inte få igång den. Och jag är så j***a trött på att diska 4 gg om dagen...
Det ska blli så skönt att fira valborg igen, det var så länge sen. Tänk, ett helt år sen... Och på fredag firar jag och Matte 4 år. Så vi ska gå ut och käka lite... Och på kvällen ska jag gå hem till svägerskan och sova över där, för att hon ska kunna åka iväg och jobba kl 6 på mogonen. Någon måste ju ta hand om Malte. Jag funderar på att göra något kul med honom då. Typ åka till Skansen om det är fint väder.
Jag har inte fått något svar ifrån Norge än, hade inte väntat mig det heller. Men hoppas få det i slutet av den här veckan. Förhoppningsvis skrivet på begriplig norska då.
Vad ska vi äta ikväll då? Jag blev jätte sugen på flintastek när jag åkte till jobbet idag. Vi har ju rotfruktsgratängen i kylen som vi måste äta upp. Och enligt Mattias ska den vara jättegod. Hoppas bara att vi hittar på något ikväll. Jennie, Magnus och ungarna ska ju vara hos Benny och Lotta ikväll. Kanske kommer Tony, Sandra och deras ungar oxå.
Vad vi ska göra återstår att se.
Kram kram
Igår så var jag ute och gick med Bamse igen, det blir så varannan söndag numera. Och han blir bara bättre och bättre på att lyssna. Fast han har ju alltid varit bra. Vi gick till svägerskan, där svärmor passade Malte så att Lindha skulle kunna gå och sola. Där var det typ 10 ungar som alla ville leka med den lilla rottisen, och han som är så underbart snäll gick ju såklart med på att de kastade bollar och klängde på honom. Det ända som hände var att han bet sönder en boll för en liten tjej, men vad ska man säga, jag varnade dem för att det skulle hända... När vi drog oss hemmåt sen så var det iallafall en som var riktigt trött och bara lunkade brevid mig i skogen. Helmysigt hade vi det.
På kvällen sydde jag två svarta kuddöverdrag. Det var askul, nu ska jag bara brodera något på dem så att de sticker ut lite ur den svarta soffan. Jag tittade på P O C Dead Man's Chest oxå, den var inte riktigt lika rolig som första gången som man såg ettan. Så de har stort tryck på sig när de ska göra trean.
Idag ska jag bara sitta till tre. Det ska bli skönt att komma hem. Fast egentigen inte, eftersom disken tornar upp sig i diskhon. Jag vet inte vad den där delen till min diskmaskin heter så jag kan inte få igång den. Och jag är så j***a trött på att diska 4 gg om dagen...
Det ska blli så skönt att fira valborg igen, det var så länge sen. Tänk, ett helt år sen... Och på fredag firar jag och Matte 4 år. Så vi ska gå ut och käka lite... Och på kvällen ska jag gå hem till svägerskan och sova över där, för att hon ska kunna åka iväg och jobba kl 6 på mogonen. Någon måste ju ta hand om Malte. Jag funderar på att göra något kul med honom då. Typ åka till Skansen om det är fint väder.
Jag har inte fått något svar ifrån Norge än, hade inte väntat mig det heller. Men hoppas få det i slutet av den här veckan. Förhoppningsvis skrivet på begriplig norska då.
Vad ska vi äta ikväll då? Jag blev jätte sugen på flintastek när jag åkte till jobbet idag. Vi har ju rotfruktsgratängen i kylen som vi måste äta upp. Och enligt Mattias ska den vara jättegod. Hoppas bara att vi hittar på något ikväll. Jennie, Magnus och ungarna ska ju vara hos Benny och Lotta ikväll. Kanske kommer Tony, Sandra och deras ungar oxå.
Vad vi ska göra återstår att se.
Kram kram
En gladare dag än förrut. (Varning för dåliga i-lands problem!)
Trots att jag kommer att få sitta kvar här en vecka till så känns det ändå lättare nu än förrut. Kanske för att jag på senare tid faktiskt har kommit över ett par trösklar i mitt liv. Eller så är det för att Lindas lilla underbara son höll i mitt hjärta nån timme igår. Han börjar faktiskt bli så stor nu att han ler, till och med mot mig!
Jag ska vilken dag som helst nu ta tag i mitt liv igen. Har börjat lite smått men ska snart öka på igen. Solen ger en lycka medan värmen tar all kraft ifrån en. Men så är det väl bara i början av sommaren....
Igår vart jag erbjuden jobb, som receptionist. En heltidstjänst. Det står ju såklart mellan mig och ett dussin människor till. Jag fick en chock, minst sagt. Jag vet inte på vilket ben jag ska stå riktigt. Eftersom vi ska köpa vår lägenhet nu närsomhelst så vill jag ju inte stå utan jobb. Men jag har ju snart heltid på Manpower. Och visst skulle det vara skönt att alltid veta att man har ett och samma ställe att gå till, men jag vill ju inte jobba inom reception längre. Jag vill ju inte sitta still mer.
Jag vet inte vad jag ska göra, jag sa ja till att komma på intervju på måndag, men jag vet inte vad Manpower skulle säga om det och jag vet framföra allt inte om det är det här jag vill??
Kristian här på Amex är så snäll. Han lyssnar och han bryr sig, kommer med förslag. Han är nog den bästa "chefen" hittils. Jag måste nog ringa till pappa iallafall...
Pappa tycker att jag ska strunta i det, om jag inte vet vad jag vill just nu så är det ingen idé att hoppa på ett jobb som jag kanske inte ens vill göra... Usch, allt känns så overkligt just nu. Hoppas att det släpper snart. Kanske borde ta min lunch i parken idag, så jag får lite sol och värme, frisk luft...
Nä, det här inlägget blev fasiken inte bättre än det förra... Snacka om i-lands problem man har då...
Måste bara tillägga att min grann-kollega Mia som är dansk, är världens gulligaste människa. Hon har sagt så mycket positiva saker om mig under den här tiden här, och hon säger till när hon känner att jag behandlas fel eller när jag har gjort något bra, hon hör allt. Jag tror att jag ska ge henne en blomma min sista dag här.
Kram på er alla.
ps! I det här inlägget har jag skrivit ordet "jag" 29 ggr. Patetiskt egoistiskt... Kan man skriva så? ds!
Jag ska vilken dag som helst nu ta tag i mitt liv igen. Har börjat lite smått men ska snart öka på igen. Solen ger en lycka medan värmen tar all kraft ifrån en. Men så är det väl bara i början av sommaren....
Igår vart jag erbjuden jobb, som receptionist. En heltidstjänst. Det står ju såklart mellan mig och ett dussin människor till. Jag fick en chock, minst sagt. Jag vet inte på vilket ben jag ska stå riktigt. Eftersom vi ska köpa vår lägenhet nu närsomhelst så vill jag ju inte stå utan jobb. Men jag har ju snart heltid på Manpower. Och visst skulle det vara skönt att alltid veta att man har ett och samma ställe att gå till, men jag vill ju inte jobba inom reception längre. Jag vill ju inte sitta still mer.
Jag vet inte vad jag ska göra, jag sa ja till att komma på intervju på måndag, men jag vet inte vad Manpower skulle säga om det och jag vet framföra allt inte om det är det här jag vill??
Kristian här på Amex är så snäll. Han lyssnar och han bryr sig, kommer med förslag. Han är nog den bästa "chefen" hittils. Jag måste nog ringa till pappa iallafall...
Pappa tycker att jag ska strunta i det, om jag inte vet vad jag vill just nu så är det ingen idé att hoppa på ett jobb som jag kanske inte ens vill göra... Usch, allt känns så overkligt just nu. Hoppas att det släpper snart. Kanske borde ta min lunch i parken idag, så jag får lite sol och värme, frisk luft...
Nä, det här inlägget blev fasiken inte bättre än det förra... Snacka om i-lands problem man har då...
Måste bara tillägga att min grann-kollega Mia som är dansk, är världens gulligaste människa. Hon har sagt så mycket positiva saker om mig under den här tiden här, och hon säger till när hon känner att jag behandlas fel eller när jag har gjort något bra, hon hör allt. Jag tror att jag ska ge henne en blomma min sista dag här.
Kram på er alla.
ps! I det här inlägget har jag skrivit ordet "jag" 29 ggr. Patetiskt egoistiskt... Kan man skriva så? ds!
Linons and tigers and bears....
Mmmm, mitt liv är ju inte riktigt lika kaotiskt som Judy Garlands i Trollkarlen från Oz. Men bara tanken att få umgås med ett vilt (men fegt) lejon, en hjärnlös fågelskrämma och en hjärtlös självgående plåt-Nicklas får mig att skratta. Tänk vilka konstigheter man skulle kunna hitta på!
Tänk om fågelskrämman satte sig mitt i en brasa, lejonet skulle ju vara för fegt för att göra någonting, och plåt-Nicklas skulle ju inte ha hjärta att säga till.... Det skulle vara den mänskliga faktorn som fick undsätta halm-mannen. Förstår ni vilka krav vi som människor har på oss? Men hur många är det egentligen som bryr sig om kraven?
Jag har sett fega stackare gå ifrån en nödställd person för att de inte vågar ställa upp och ta eventuella konsekvanser. Jag har sett människor göra så dumma saker så att man börjar titta efter halmstrån i deras kläder. Och jag har upplevt hur människor totalt struntar i sina barn och deras rättigheter att jag har önskat att de skulle rosta sönder mitt framför ögonen på mig.
Men nu kanske jag är lite orättvis mot figurerna i Trollkarlen från Oz, de fick ju faktiskt sina kroppsdelar och sitt mod i slutet av filmen. Och då hade de ju kämpat sig igenom så mycket, och de var ju faktiskt aldrig elaka. Men det finns liksom inte en Toto och en Dorothy till alla som behöver. Och inte heller finns det tillräckligt många röda klackskor att slå ihop för att alla som vill hem ska få komma hem.
MItt horoskop i Metro: "Dagen bjuder på en överraskning av det angenäma slaget. Konflikter och problem tycks lysa med sin frånvaro. Kinesiska: "Lyssna på dina föräldrar."
Mitt horoskop i City: "Ditt goda humör bör du alltid försöka att behålla. Tänk positivt och strunta i alla småsaker som bara stör dina tankar. En fest kan få en fortsättning."
Slutsatsen jag drar av det här; båda uppmamar ju till en glad och bekymmerslös dag. Jag borde ju bli lättad. Men nu är det så att det är inte alls så det känns just nu. Överraskningen som jag fått hittils var ju egentligen inte så överraskande... De undrar om jag inte kan stanna en vecka till på jobbet... Men orkar jag verkligen det? Om jag skulle fråga mina föräldrar skulle de tycka synd om mig men ändå uppmana mig att jag ska hålla ut, OCH hålla humöret uppe. Vad kan vara småsaker? Övervikt? Stress? Ångest? Olust? Dålig aptit...? Äckel?
Om det festen de pratar om är det i helgen så vill jag definitivt INTE fortsätta den!
Usch jag orkar nästan inte med det här mer, önskar att man vore gravid så man hade en anledning att se ut som man gör och känna som man gör... Inga våkänslor här inte, de tar kontoret död på med ett kick! Fick en liten lyckokänsla på väg till jobbet men den dog ju så fort jag kom på att jag måste sitta inne hela dagen...
Nä nu vart det här inlägget alldeles för deprimerat. Bäst jag slutar innan jag får någon annan att känna sig som jag gör...
Kram på er och ha en fortsatt trevlig dag!
Tänk om fågelskrämman satte sig mitt i en brasa, lejonet skulle ju vara för fegt för att göra någonting, och plåt-Nicklas skulle ju inte ha hjärta att säga till.... Det skulle vara den mänskliga faktorn som fick undsätta halm-mannen. Förstår ni vilka krav vi som människor har på oss? Men hur många är det egentligen som bryr sig om kraven?
Jag har sett fega stackare gå ifrån en nödställd person för att de inte vågar ställa upp och ta eventuella konsekvanser. Jag har sett människor göra så dumma saker så att man börjar titta efter halmstrån i deras kläder. Och jag har upplevt hur människor totalt struntar i sina barn och deras rättigheter att jag har önskat att de skulle rosta sönder mitt framför ögonen på mig.
Men nu kanske jag är lite orättvis mot figurerna i Trollkarlen från Oz, de fick ju faktiskt sina kroppsdelar och sitt mod i slutet av filmen. Och då hade de ju kämpat sig igenom så mycket, och de var ju faktiskt aldrig elaka. Men det finns liksom inte en Toto och en Dorothy till alla som behöver. Och inte heller finns det tillräckligt många röda klackskor att slå ihop för att alla som vill hem ska få komma hem.
MItt horoskop i Metro: "Dagen bjuder på en överraskning av det angenäma slaget. Konflikter och problem tycks lysa med sin frånvaro. Kinesiska: "Lyssna på dina föräldrar."
Mitt horoskop i City: "Ditt goda humör bör du alltid försöka att behålla. Tänk positivt och strunta i alla småsaker som bara stör dina tankar. En fest kan få en fortsättning."
Slutsatsen jag drar av det här; båda uppmamar ju till en glad och bekymmerslös dag. Jag borde ju bli lättad. Men nu är det så att det är inte alls så det känns just nu. Överraskningen som jag fått hittils var ju egentligen inte så överraskande... De undrar om jag inte kan stanna en vecka till på jobbet... Men orkar jag verkligen det? Om jag skulle fråga mina föräldrar skulle de tycka synd om mig men ändå uppmana mig att jag ska hålla ut, OCH hålla humöret uppe. Vad kan vara småsaker? Övervikt? Stress? Ångest? Olust? Dålig aptit...? Äckel?
Om det festen de pratar om är det i helgen så vill jag definitivt INTE fortsätta den!
Usch jag orkar nästan inte med det här mer, önskar att man vore gravid så man hade en anledning att se ut som man gör och känna som man gör... Inga våkänslor här inte, de tar kontoret död på med ett kick! Fick en liten lyckokänsla på väg till jobbet men den dog ju så fort jag kom på att jag måste sitta inne hela dagen...
Nä nu vart det här inlägget alldeles för deprimerat. Bäst jag slutar innan jag får någon annan att känna sig som jag gör...
Kram på er och ha en fortsatt trevlig dag!
Djävulshunden nr ett har lugnat ner sig!
En vänninas bror och hans tjej har haft riktiga problem med sin hund, som fortfarande är väldigt ung men snart för gammal för att lära sig hyfs ordentligt... Eller kanske inte egentligen, Caesar kan ju bota alla hundar. Ha ha ha.
Iallafall fick de i förra veckan besök av en svensk hundpsykolog eller vad man nu ska kalla henne. Hon var i alla fall inte Caesar. Och efter det har det tydligen gått hyfsat i alla fall, vilket får mig att pusta ut då min vännina är den som tar hand om hunden på dagarna då de jobbar.
JORDGUBBARNA ÄR SLUT!!!!!
När jag skulle gå ner och köpa lunch och jordgubbar på Netto idag, så upptäcker jag att alla är slut, det var liksom TOTALRENSAT! Smärre panik! Nä, skojja bara, blev bara uppgiven... jaha, så det blev en paj och lite gurka som vanligt...
....och helt plötsligt vet jag inte längre vad jag ville skriva...
Kollade på Ryan Airs hemsida igår, de har ett erbjudande tills den sista april att man kunde beställa resor till lite olika plater för 79 kr, och det kändes ju att det var någonting för mig....! Men tyvärr så fattar jag somvanligt ingenting på deras hemsida så det blir väl till att ringa dem och höra... Jag skulle så jävla gärna vilja åka till Barcelona i sommar, eller på hösten funkar oxå bra. Bara man kommer iväg nångång.
Äsch, fantasin tryter för ögonblicket...
Kram på er alla!
Iallafall fick de i förra veckan besök av en svensk hundpsykolog eller vad man nu ska kalla henne. Hon var i alla fall inte Caesar. Och efter det har det tydligen gått hyfsat i alla fall, vilket får mig att pusta ut då min vännina är den som tar hand om hunden på dagarna då de jobbar.
JORDGUBBARNA ÄR SLUT!!!!!
När jag skulle gå ner och köpa lunch och jordgubbar på Netto idag, så upptäcker jag att alla är slut, det var liksom TOTALRENSAT! Smärre panik! Nä, skojja bara, blev bara uppgiven... jaha, så det blev en paj och lite gurka som vanligt...
....och helt plötsligt vet jag inte längre vad jag ville skriva...
Kollade på Ryan Airs hemsida igår, de har ett erbjudande tills den sista april att man kunde beställa resor till lite olika plater för 79 kr, och det kändes ju att det var någonting för mig....! Men tyvärr så fattar jag somvanligt ingenting på deras hemsida så det blir väl till att ringa dem och höra... Jag skulle så jävla gärna vilja åka till Barcelona i sommar, eller på hösten funkar oxå bra. Bara man kommer iväg nångång.
Äsch, fantasin tryter för ögonblicket...
Kram på er alla!
Den här dagen har varit bättre...
Även om starten imorse var lite väl seg så kom jag i alla fall upp ur sängen, in och ur duschen och på bussen.
Det hade ju varit bra om det kunde ha varit en vanlig morgon... Men ICKE!
Nej för min lilla moster som jag (av en anledning eller flera) inte har pratat med på flera månader, kan vara nästan ett år, var ju tvungen att ringa mig. Och förstöra hela min dag som vanligt. Jag svär på att den människan kommer att ge mig magsår. Och inte blir det bättre när jag måste ringa till mamma och berätta om allting, för det måste jag.
Allt hennes skit-snack är så irriterande att jag bara vill skrika... Men det kan jag ju inte göra just nu eftersom jag sitter på jobbet. Men jag är inte skoltrött längre, nu j****r ska hon få se på ilska om hon ljuger för mig en gång till och jag kommer på henne. Pappa bara skrattar åt hennes påhitt och mamma håller på att gå i taket eftersom hon redan har händerna fulla med min mosters påhitt...
En rolig sak idag var i alla fall att jag tydligen igår gav upphov till en jordgubbshysteri idag. Igår gick jag nämligen ner på Netto och köpte lunch som vanligt, och så fick jag syn på en massa jordgubbar som luktade jättegott. Så då köpte jag en liter, för 12 kr. Och när en kollega fick syn på dem så skrattade hon och sa att nu kommer det att bli rusning ner till Netto. Så det första som hände imorse var att min granne kom och bjöd på en jätte stor skål fylld med jordgubbar och choklad. Och jag hörde över hela kontoret hur de satt och kommenterade hur goda och billiga de var. Hi hi hi...
Det är helt otroligt hur segt dagen idag har gått. Men jag har ju iof suttit här själv hela dagen.. Men nu är klockan i alla fall snart 16, och då är det bara en timme kvar tills jag får gå hem.
Kram kram
Det hade ju varit bra om det kunde ha varit en vanlig morgon... Men ICKE!
Nej för min lilla moster som jag (av en anledning eller flera) inte har pratat med på flera månader, kan vara nästan ett år, var ju tvungen att ringa mig. Och förstöra hela min dag som vanligt. Jag svär på att den människan kommer att ge mig magsår. Och inte blir det bättre när jag måste ringa till mamma och berätta om allting, för det måste jag.
Allt hennes skit-snack är så irriterande att jag bara vill skrika... Men det kan jag ju inte göra just nu eftersom jag sitter på jobbet. Men jag är inte skoltrött längre, nu j****r ska hon få se på ilska om hon ljuger för mig en gång till och jag kommer på henne. Pappa bara skrattar åt hennes påhitt och mamma håller på att gå i taket eftersom hon redan har händerna fulla med min mosters påhitt...
En rolig sak idag var i alla fall att jag tydligen igår gav upphov till en jordgubbshysteri idag. Igår gick jag nämligen ner på Netto och köpte lunch som vanligt, och så fick jag syn på en massa jordgubbar som luktade jättegott. Så då köpte jag en liter, för 12 kr. Och när en kollega fick syn på dem så skrattade hon och sa att nu kommer det att bli rusning ner till Netto. Så det första som hände imorse var att min granne kom och bjöd på en jätte stor skål fylld med jordgubbar och choklad. Och jag hörde över hela kontoret hur de satt och kommenterade hur goda och billiga de var. Hi hi hi...
Det är helt otroligt hur segt dagen idag har gått. Men jag har ju iof suttit här själv hela dagen.. Men nu är klockan i alla fall snart 16, och då är det bara en timme kvar tills jag får gå hem.
Kram kram
Den här helgen har varit hemsk....
Jag har aldrig velat dö så gärna som i helgen... Jag vet att tillståndet hade jag själv försatt mig i och jag både ångrar det och inte...
Jag ångrar det inte för att nu vet jag att jag aldrig kommer att göra om det....
Men jag ångrar det mest för att jag inte var mig själv och jag gjorde en massa dumma saker, och jag minns faktiskt inte mycket.... Det är nog det värsta av allt, att känna sig så hjälplös och inte minnas någonting....
För er som inte ännu har fattat så var lilla jag så full att jag inte ens kunde stå på benen. Jag hade inte ens någon känsel i dem, kunde inte röra dem... Tack o lov var jag hemma och ingen annanstans. Jag och två tjejkompisar hade middag, jag lagade Flygande Jakob, och fick mycket beröm. Men det var efter middagen som allt som allt spårade ur, ordentligt. Men det orkar jag inte gå in på nu.
Tydligen så grät jag väldigt mycket, men att jag spydde i hallen var det bara jag som visste, Matte hade inte ens märkt det.... Tydligen så torkade jag upp spyan med en eller två handukar och kastade dem i badkaret. Sen släpande jag mig in på toan och faktiskt träffade jag rätt när nästa obehaglighet kom över mig... Men så klart så var ju toaletten tvungen att haka upp sig precis som den gjort hela kvällen ett flertal gånger.
Nåja, iallafall så tappar jag bort minnet ett par gånger där inne.. Vaknar upp lite halvt vid 5 och inser att det stinker överallt, nu går det att spola igen, men det luktar fortfarande fruktansvärt...
Just det, handdukarna i badkaret... Vinglar ut i köket och hämtar en plastpåse, stoppar ner handukarna och vinglar ut i korridoren för att snabbt dumpa skiten i sopnedkastet, kände att det liksom inte var någon idé att tvätta dem.
Får otroligt ont i magen och vill bara inte spy mer, men jag tror att jag gör det ändå... Sen torkar jag av golvet i hallen med en rengöringsduk, och ställer mig slutligen i duschen.
Under hela den här tiden gråter jag. Varför? Jag var rädd, jag tyckte synd om mig själv och jag insåg att jag har världens bästa pojkvän. Han hade nämligen städat upp efter mig och min kompisars middag och spel, samt tagit sophinken och ställt den på en handduk vid sidan av sängen ifall jag skulle behöva spy mer.. Dessutom hade han lagt sig innerst. Väldigt tacksam. Jag tror att jag kom i säng vid 5.30, utmattad och gråtandes, såklart...
Vaknar vid 10 med en sprängande huvudvärk, såklart. Men kände ändå att det kan jag ta, huvudvärk har jag haft förr... När jag har legat i soffan en stund kommer illamåendet som ett bombnedslag. Försöker få i mig lite knäckebröd, mår superdåligt hela tiden och Talang 2007 piggar inte upp mig det minsta.
Jag är en sån person som helst inte vill spy inför andra. Och jag låg och höll mig i två timmar tills Matte åkte iväg, då rensade jag magen. Sen vet jag inte hur många ggr jag var tvungen att göra det igen, men det fanns ju ingenting kvar så allt det resulterade bara i halsont och magkramper. Jag fick inte i mig någonting förrän 19 då min älskling kom hem med en grekisk sallad och bröd från Gula Villan.
Sen mådde jag någelunda okej. Hela kvällen tittar Matte på mig och skrattar. -Du som sa att du inte vill ha barn nu utan vill supa dig full och ge din lever en riktig omgång... HA HA HA
Skitkul, tänkte jag, men fan aldrig mer nu... Så vad händer här näst?
Och nu har ni hört om min förträffliga helg. Jag hade trevligt med mina vänner, iallafall vad jag kommer ihåg.
Men nu är det färdig supet för min del, och hade jag inte varit så förbannat snål hade jag hällt ut min nyöppnade Smirnoff-apple i slasken efter att jag hade duschat... Men jag tänkte sälja den till någon istället, kanske bara för en kram... hahahaha
Suck, jag är Patetisk!
Jag ångrar det inte för att nu vet jag att jag aldrig kommer att göra om det....
Men jag ångrar det mest för att jag inte var mig själv och jag gjorde en massa dumma saker, och jag minns faktiskt inte mycket.... Det är nog det värsta av allt, att känna sig så hjälplös och inte minnas någonting....
För er som inte ännu har fattat så var lilla jag så full att jag inte ens kunde stå på benen. Jag hade inte ens någon känsel i dem, kunde inte röra dem... Tack o lov var jag hemma och ingen annanstans. Jag och två tjejkompisar hade middag, jag lagade Flygande Jakob, och fick mycket beröm. Men det var efter middagen som allt som allt spårade ur, ordentligt. Men det orkar jag inte gå in på nu.
Tydligen så grät jag väldigt mycket, men att jag spydde i hallen var det bara jag som visste, Matte hade inte ens märkt det.... Tydligen så torkade jag upp spyan med en eller två handukar och kastade dem i badkaret. Sen släpande jag mig in på toan och faktiskt träffade jag rätt när nästa obehaglighet kom över mig... Men så klart så var ju toaletten tvungen att haka upp sig precis som den gjort hela kvällen ett flertal gånger.
Nåja, iallafall så tappar jag bort minnet ett par gånger där inne.. Vaknar upp lite halvt vid 5 och inser att det stinker överallt, nu går det att spola igen, men det luktar fortfarande fruktansvärt...
Just det, handdukarna i badkaret... Vinglar ut i köket och hämtar en plastpåse, stoppar ner handukarna och vinglar ut i korridoren för att snabbt dumpa skiten i sopnedkastet, kände att det liksom inte var någon idé att tvätta dem.
Får otroligt ont i magen och vill bara inte spy mer, men jag tror att jag gör det ändå... Sen torkar jag av golvet i hallen med en rengöringsduk, och ställer mig slutligen i duschen.
Under hela den här tiden gråter jag. Varför? Jag var rädd, jag tyckte synd om mig själv och jag insåg att jag har världens bästa pojkvän. Han hade nämligen städat upp efter mig och min kompisars middag och spel, samt tagit sophinken och ställt den på en handduk vid sidan av sängen ifall jag skulle behöva spy mer.. Dessutom hade han lagt sig innerst. Väldigt tacksam. Jag tror att jag kom i säng vid 5.30, utmattad och gråtandes, såklart...
Vaknar vid 10 med en sprängande huvudvärk, såklart. Men kände ändå att det kan jag ta, huvudvärk har jag haft förr... När jag har legat i soffan en stund kommer illamåendet som ett bombnedslag. Försöker få i mig lite knäckebröd, mår superdåligt hela tiden och Talang 2007 piggar inte upp mig det minsta.
Jag är en sån person som helst inte vill spy inför andra. Och jag låg och höll mig i två timmar tills Matte åkte iväg, då rensade jag magen. Sen vet jag inte hur många ggr jag var tvungen att göra det igen, men det fanns ju ingenting kvar så allt det resulterade bara i halsont och magkramper. Jag fick inte i mig någonting förrän 19 då min älskling kom hem med en grekisk sallad och bröd från Gula Villan.
Sen mådde jag någelunda okej. Hela kvällen tittar Matte på mig och skrattar. -Du som sa att du inte vill ha barn nu utan vill supa dig full och ge din lever en riktig omgång... HA HA HA
Skitkul, tänkte jag, men fan aldrig mer nu... Så vad händer här näst?
Och nu har ni hört om min förträffliga helg. Jag hade trevligt med mina vänner, iallafall vad jag kommer ihåg.
Men nu är det färdig supet för min del, och hade jag inte varit så förbannat snål hade jag hällt ut min nyöppnade Smirnoff-apple i slasken efter att jag hade duschat... Men jag tänkte sälja den till någon istället, kanske bara för en kram... hahahaha
Suck, jag är Patetisk!
Och hela världen pustar ut...
Dagen har gått så långsamt, och jag fruktar att den saktar ner ännu mer nu, när jag verkligen vill sluta.
Har haft så tråkigt att jag till och med glömt bort att jag tappade min väska igår, och när jag väl kom på det så vart jag super glad, för det är någon vänlig själ som har lämnat in den!
Det var väl allt för stunden tror jag...
kram kram livet leker igen...
Har haft så tråkigt att jag till och med glömt bort att jag tappade min väska igår, och när jag väl kom på det så vart jag super glad, för det är någon vänlig själ som har lämnat in den!
Det var väl allt för stunden tror jag...
kram kram livet leker igen...
Dra åt fanders, vad jag är klantig!!
Jag vill bara slå mig själv... hårt och skoningslöst... Fast helst av allt vill jag bara gråta, det är INGEN bra dag idag...
Orkade knappt stå på benen i duschen, ville bara lägga mig under täcket igen och sova bort hela dagen, kanske borde ha gjort det, för allt går liksom åt fanders idag...
Stressade eftersom jag snoozade liiite för många ggr i morse... Stod på busshållsplatsen och väntade på bussen som kom 10 min försent... Ingen aning vad det beroode på, kanske var det någon som hade bestämt sig för att jävlas... Så såklart missar jag tåget, men då hinner jag iallafall köpa en macka på pressbyrån till frukost... Tåget kommer, jag sitter där och äter min frukost, läser min tidning.
Dags att gå av, som renlig medborgare så slänger jag mitt skräp i papperskorgen på perrongen på södra, och går upp för trapporna, halvvägs inser jag att min handväska ligger kvar på tåget, ocg tåger har precis åkt vidare mot Märsta... Jag springer upp till spärrvakten och meddelar min nöd, han är snäll och ringer till någon kollega, tyvärr så satt jag ju i sista vagnen längst bak... så han kunde ju inte kolla direkt tydligen. Så jag skulle ringa kl 11.
Nära till tårarna traskar jag till jobbet, för ironin har ju sett till att jag har mitt passerkort i jackfickan, tack o lov oxå mitt visakort, och mitt sl kort.... Men mitt legg, mina nycklar och vartenda annat kort jag äger och lite till ligger i min lilla förbannade väska som troligen inte ligger på tåget längre...
Jag kommer till jobbet och inser att jag fick ett mail i torsdags från Manpower där de säger att "Idag torsdag är det sista dagen att lämna in om semester ansökan...." superkul, det blir ingen semester i år... Ringer till min PA och summan av det samtalet är ju inte heller särskilt uppklyftande kan jag tala om, "-Nej, du har inga betalda semesterdagar att ta ut.." "-Du får till fredag på dej att skicka ett mail till mig med datum där du vill vara ledig..." "-Men det är ju inte säkert att jag kan bevilja dem..."
Säkert är detta svar som många fått men tillsammans med min gigantiska otur med väskan och att jag kanske måste sitta kvar på uppdraget hela april ut... Det vart för mycket...
Iallafall så ringde jag kl 11, och då hade de inte hittat min väska, men jag hoppas på att någon vänlig själ har hittat den och lämnat in den. För jag har ju mitt leg och allt där i så det lär ju inte bli så svårt att hitta mig...
Bara inte det är någon idiot som får för sig att använda sig av mina nycklar... För DET skulle ju inte vara kul...
Sååå, nu sitter jag i telefon kö och väntar på att få prata med Hittegodsavdelningen på SL....
Orkade knappt stå på benen i duschen, ville bara lägga mig under täcket igen och sova bort hela dagen, kanske borde ha gjort det, för allt går liksom åt fanders idag...
Stressade eftersom jag snoozade liiite för många ggr i morse... Stod på busshållsplatsen och väntade på bussen som kom 10 min försent... Ingen aning vad det beroode på, kanske var det någon som hade bestämt sig för att jävlas... Så såklart missar jag tåget, men då hinner jag iallafall köpa en macka på pressbyrån till frukost... Tåget kommer, jag sitter där och äter min frukost, läser min tidning.
Dags att gå av, som renlig medborgare så slänger jag mitt skräp i papperskorgen på perrongen på södra, och går upp för trapporna, halvvägs inser jag att min handväska ligger kvar på tåget, ocg tåger har precis åkt vidare mot Märsta... Jag springer upp till spärrvakten och meddelar min nöd, han är snäll och ringer till någon kollega, tyvärr så satt jag ju i sista vagnen längst bak... så han kunde ju inte kolla direkt tydligen. Så jag skulle ringa kl 11.
Nära till tårarna traskar jag till jobbet, för ironin har ju sett till att jag har mitt passerkort i jackfickan, tack o lov oxå mitt visakort, och mitt sl kort.... Men mitt legg, mina nycklar och vartenda annat kort jag äger och lite till ligger i min lilla förbannade väska som troligen inte ligger på tåget längre...
Jag kommer till jobbet och inser att jag fick ett mail i torsdags från Manpower där de säger att "Idag torsdag är det sista dagen att lämna in om semester ansökan...." superkul, det blir ingen semester i år... Ringer till min PA och summan av det samtalet är ju inte heller särskilt uppklyftande kan jag tala om, "-Nej, du har inga betalda semesterdagar att ta ut.." "-Du får till fredag på dej att skicka ett mail till mig med datum där du vill vara ledig..." "-Men det är ju inte säkert att jag kan bevilja dem..."
Säkert är detta svar som många fått men tillsammans med min gigantiska otur med väskan och att jag kanske måste sitta kvar på uppdraget hela april ut... Det vart för mycket...
Iallafall så ringde jag kl 11, och då hade de inte hittat min väska, men jag hoppas på att någon vänlig själ har hittat den och lämnat in den. För jag har ju mitt leg och allt där i så det lär ju inte bli så svårt att hitta mig...
Bara inte det är någon idiot som får för sig att använda sig av mina nycklar... För DET skulle ju inte vara kul...
Sååå, nu sitter jag i telefon kö och väntar på att få prata med Hittegodsavdelningen på SL....
Här kommer några tankar från den gångna veckan...
And suddenly, a program on my comuter was installed properly... But how, can computers, that are replacing people in factories all over the world, suddenly do something so stupid???
My computer told me that I had to restart my computer, did I want to do it right now or later? But the thing was I could only choose the option now....
And a few days after that it happend again, but then my computer told me that i didn't HAVE to do it right now, but if I didn't I had to save all my changings and stuff within an hour since it automaticly would restart by then... And then it put a clock ticking right in the middle of my screen to show me how long I could work before it was to restart my computer. The thing was I couldn't get that timer to go away... So I HAD TO restart my computer right then...
How can there be so many companies in this very beautiful but yet so small country???
I'm to quick for my own good...
Don't look at clocks who are running on London time!!! Time goes by so slowly then!
Flowerhill school should really update their monument to one that is more present... How many still uses toothpickers (?), and made of wood? The new trend is plastic ones or the "PLACKERS"..... How would it look with a "Placker" standing in the middle of the schoolyard? What does it stand for really, the toothpick? "Clean the shit out?" Because that clearly didn't work....
This is the most depressing quotation I ever heard, well at least the most recent...
-It's so depressing that we have to travel and come home at the same time as the working grown-ups...
-Uhu...
I was like... WHAT?? Are you still in elementary school? (But she wasn't, probably last year in high school, or first in secondary upper high school)
Well have to continue working now... yay....
Puss och kram
My computer told me that I had to restart my computer, did I want to do it right now or later? But the thing was I could only choose the option now....
And a few days after that it happend again, but then my computer told me that i didn't HAVE to do it right now, but if I didn't I had to save all my changings and stuff within an hour since it automaticly would restart by then... And then it put a clock ticking right in the middle of my screen to show me how long I could work before it was to restart my computer. The thing was I couldn't get that timer to go away... So I HAD TO restart my computer right then...
How can there be so many companies in this very beautiful but yet so small country???
I'm to quick for my own good...
Don't look at clocks who are running on London time!!! Time goes by so slowly then!
Flowerhill school should really update their monument to one that is more present... How many still uses toothpickers (?), and made of wood? The new trend is plastic ones or the "PLACKERS"..... How would it look with a "Placker" standing in the middle of the schoolyard? What does it stand for really, the toothpick? "Clean the shit out?" Because that clearly didn't work....
This is the most depressing quotation I ever heard, well at least the most recent...
-It's so depressing that we have to travel and come home at the same time as the working grown-ups...
-Uhu...
I was like... WHAT?? Are you still in elementary school? (But she wasn't, probably last year in high school, or first in secondary upper high school)
Well have to continue working now... yay....
Puss och kram
Kalla händer, trötta fötter och mossig hjärna...
Jag tror att jag ska designa ett tröjtryck med de meningar som jag använder mest just nu:
No answer (leder faktiskt topplistan)
Invoice (kommer tätt efter)
Cash only (önsketänkade för mig, inte bra för företaget...)
Answering machine (när jag börjar tröttna på no answer)
Prospect - verified (inte många på den här listan inte)
Accept amex (ännu färre..)
Tänk er en t-shirt med dessa meningar, huller om buller på fram och baksidan. Ganska tufft va? Nyskapande... Snarare ett släng, bränn, dränk och begrav objekt.... Inte ogillar jag Amex, bara slavjobbet...
Vänligen räkna ut 6,5 h/dag i en vecka, alltså x 5 dagar.... äsch, skit samma, jag har redan räknat ut det.. Det blir 130 timmar i månaden... Ett heltids jobb ligger på 140 timmar... Och dessutom har jag garanti lön på Manpower, att även om jag bara jobbar 100 h i månaden så får jag ändå betalt för 133 h. MEN, skulle jag överstiga 133 h, så får jag 8% mer i lön/h... Och ni kan sluta skratta nu, för ni vet lika väl som jag att med de här arbetstimmarna kommer jag aldrig att komma upp över 133 h i månaden...
Men som sagt, jag ska vara glad att jag har ett jobb... Men ibland är det fan svårt...
Ja ja nu ska jag sätta mig på mina stelfrusna fingrar en stund och försöka ringa lite mer... Kanske kan jag sluta lite tidigare idag??? kram kram allihopa
No answer (leder faktiskt topplistan)
Invoice (kommer tätt efter)
Cash only (önsketänkade för mig, inte bra för företaget...)
Answering machine (när jag börjar tröttna på no answer)
Prospect - verified (inte många på den här listan inte)
Accept amex (ännu färre..)
Tänk er en t-shirt med dessa meningar, huller om buller på fram och baksidan. Ganska tufft va? Nyskapande... Snarare ett släng, bränn, dränk och begrav objekt.... Inte ogillar jag Amex, bara slavjobbet...
Vänligen räkna ut 6,5 h/dag i en vecka, alltså x 5 dagar.... äsch, skit samma, jag har redan räknat ut det.. Det blir 130 timmar i månaden... Ett heltids jobb ligger på 140 timmar... Och dessutom har jag garanti lön på Manpower, att även om jag bara jobbar 100 h i månaden så får jag ändå betalt för 133 h. MEN, skulle jag överstiga 133 h, så får jag 8% mer i lön/h... Och ni kan sluta skratta nu, för ni vet lika väl som jag att med de här arbetstimmarna kommer jag aldrig att komma upp över 133 h i månaden...
Men som sagt, jag ska vara glad att jag har ett jobb... Men ibland är det fan svårt...
Ja ja nu ska jag sätta mig på mina stelfrusna fingrar en stund och försöka ringa lite mer... Kanske kan jag sluta lite tidigare idag??? kram kram allihopa
De e så roliga på Manpower...
Min PA skickade med ett påskägg till mig med en annan tjejs PA....
Fast faktiskt så känns det som att vi inte behöver mer påskgodis här på Amex. Och jag behöver definitivt inte något mer! Trodde man slapp påskägg när man passerat 20... Det sa iallafall pappa...
Under två dagar så har vi nämligen kunnat äta ur två jättelika godisägghalvor, första dagen fanns det bara godis och ingen frukt, så det var ju bara att äta godis då... *ler* Idag fick vi iallafall fruktkorgarna som vanligt... Jag undrar hur det blir imorgon, det brukar aldrig vara mycket frukt i skutet på veckan.... Men säkert lika mycket godis... HUA!
Hon sa dock inget om att jag ska byta jobb, men de kanske inte har hittat någon hit än, eller så ville hon bara inte säga det inför Linn... Jag hoppas att det hittar någon snart...
Satt och höll på att somna förut och ringde bara automatiskt. Det var tur att ingen svarade för då hade jag troligen bara gäspat och mumlat någonting obegripligt. Men tack o lov har jag Linn här som pratar md mig och väcker mitt medvetande med konstiga uppgifter...
Fast faktiskt så känns det som att vi inte behöver mer påskgodis här på Amex. Och jag behöver definitivt inte något mer! Trodde man slapp påskägg när man passerat 20... Det sa iallafall pappa...
Under två dagar så har vi nämligen kunnat äta ur två jättelika godisägghalvor, första dagen fanns det bara godis och ingen frukt, så det var ju bara att äta godis då... *ler* Idag fick vi iallafall fruktkorgarna som vanligt... Jag undrar hur det blir imorgon, det brukar aldrig vara mycket frukt i skutet på veckan.... Men säkert lika mycket godis... HUA!
Hon sa dock inget om att jag ska byta jobb, men de kanske inte har hittat någon hit än, eller så ville hon bara inte säga det inför Linn... Jag hoppas att det hittar någon snart...
Satt och höll på att somna förut och ringde bara automatiskt. Det var tur att ingen svarade för då hade jag troligen bara gäspat och mumlat någonting obegripligt. Men tack o lov har jag Linn här som pratar md mig och väcker mitt medvetande med konstiga uppgifter...
Sitter här med banken i örat...
Jag tror väl aldrig att dagen har gått så här långsamt förrut, det är inte ens speciellt varmt ute, men jag vill ändå ut härifrån, och hem... Är det kanske den vanliga "första-veckorna-med-träning-depressionen" som spökar med sinnet? Kommer jag att känna mig piggare och friskare om några veckor?
Jag missade tydligen en riktigt trevlig kväll på Maren bryggan i söndags, det var ju en riktigt sur citron att bita i. Hade verkligen velat vara där, men ibland måste man leka fredsmäklare och förmedlare... Behöver inte gå in på detaljer där, men middagen med kompisarna var faktiskt nödvändig, på ett sätt.
Nu har jag suttit i telefomkö i över 7 minuter, och jag har avancerat från plats 11 till 8 och signalerna löper amok för att sedan tystna helt... Har de kopplat bort mig tro? Nä jag har nu plats 7 i kön....
Igår var det ett himla promenerande på mig, funderar på att ta den promenaden varje dag, då den faktiskt var väldigt mysig... Och dessutom hade jag tänkt att pröva på lite "Floating" och "Vibration" eller vad det nu heter... Så fort jag får min anställning så kan jag ju lämna in kvittot och få friskvårdsbidraget... Tjohooo...
Ska jag ge upp eller inte, det har snart gått 12 minuter och jag ligger bara på plats 5.....
Men jag måste ju veta... GAAAH!!! Min fråga kommer att ta två sekunder, kan man inte få förtur då?
Äntligen ko jag fram... och ja, det tar bara 10 sekunder att få svar på min fråga... Som jag sa...
Nö nu ska jag sjunka ner i min 6700 samtal långa lista... he he he... ironi och slöhet... men jag skojjar faktiskt inte om längden, det är så många...
Igår skulle ju förresten Stefan få sitt barn, undrar hur det gick...
KRam kram
Jag missade tydligen en riktigt trevlig kväll på Maren bryggan i söndags, det var ju en riktigt sur citron att bita i. Hade verkligen velat vara där, men ibland måste man leka fredsmäklare och förmedlare... Behöver inte gå in på detaljer där, men middagen med kompisarna var faktiskt nödvändig, på ett sätt.
Nu har jag suttit i telefomkö i över 7 minuter, och jag har avancerat från plats 11 till 8 och signalerna löper amok för att sedan tystna helt... Har de kopplat bort mig tro? Nä jag har nu plats 7 i kön....
Igår var det ett himla promenerande på mig, funderar på att ta den promenaden varje dag, då den faktiskt var väldigt mysig... Och dessutom hade jag tänkt att pröva på lite "Floating" och "Vibration" eller vad det nu heter... Så fort jag får min anställning så kan jag ju lämna in kvittot och få friskvårdsbidraget... Tjohooo...
Ska jag ge upp eller inte, det har snart gått 12 minuter och jag ligger bara på plats 5.....
Men jag måste ju veta... GAAAH!!! Min fråga kommer att ta två sekunder, kan man inte få förtur då?
Äntligen ko jag fram... och ja, det tar bara 10 sekunder att få svar på min fråga... Som jag sa...
Nö nu ska jag sjunka ner i min 6700 samtal långa lista... he he he... ironi och slöhet... men jag skojjar faktiskt inte om längden, det är så många...
Igår skulle ju förresten Stefan få sitt barn, undrar hur det gick...
KRam kram
Ännu en dag på slottet... ja menar jobbet...
Jaha, här sitter jag nu, trots att mitt passerkort hade "gått ut".... Synd att jag gick in och sa det till receptionen, för då hade jag kunnat åka hem igen och skyllt på att jag inte kom in.... hehe, tror inte att de hade blivit upp över öronen glada över det.... Dessutom förlängde chefen mitt korts giltighets tid med 3 MÅNADER!!! Jag vet att jag kommer inte att stanna kvar här så länge, men jag ville inte säga något.
Mmmm, ruskigt va jobbit det var att ta sig ur sängen imorse.... Funderade starkt på att gå och lägga mig en halvtimme igen och ta bussen. Det såg så kallt ut ute, och det var det!
Imorse vaknade jag dessutom av att det kändes som att jag hade en sån där "tvättställning" i magen som snuttade runt och rev upp hela mitt inre, och grejen var att det slutade inte på flera minuter heller... Hemsk obehagligt faktiskt...
Jag har märkt att jag gillar att trycka dit en massa punkter efter mina meningar, de blir på någor sätt oavslutade då, GAH nu gjorde jag det igen, men så ska det inte var.
Igår fuskade jag både på vägen till jobbet och hemvägen, fast jag kom på mig själv på hemvägen och hoppade av bussen efter en station. Tack o lov hade jag ju mamma att prata med medan jag gick hemmåt.
Mmmm, ruskigt va jobbit det var att ta sig ur sängen imorse.... Funderade starkt på att gå och lägga mig en halvtimme igen och ta bussen. Det såg så kallt ut ute, och det var det!
Imorse vaknade jag dessutom av att det kändes som att jag hade en sån där "tvättställning" i magen som snuttade runt och rev upp hela mitt inre, och grejen var att det slutade inte på flera minuter heller... Hemsk obehagligt faktiskt...
Jag har märkt att jag gillar att trycka dit en massa punkter efter mina meningar, de blir på någor sätt oavslutade då, GAH nu gjorde jag det igen, men så ska det inte var.
Igår fuskade jag både på vägen till jobbet och hemvägen, fast jag kom på mig själv på hemvägen och hoppade av bussen efter en station. Tack o lov hade jag ju mamma att prata med medan jag gick hemmåt.
Här kommer lite bilder från förra året...
Lovisa, Ibby, Jag, Raquel och Carolyn
Djurgårdsfärjan
Fjärilshuset
Ibby i fjärilshuset
Matt var ju oxå i med men hittar ingen bild...
Första delen ikväll...
Godkväll och god morgon...
Med en kudde på magen och platttången på uppvärmning... Ja man kan ju inte se ut hur som helst när man ska fota sig själv för att andra ska se hur man ser ut numera....
Måste bara tillägga att jag och laptoptangenter inte alls kommer överrens... Space knappen strejkar för mig ideligen....
...och Pink i högtalarna samt nått sentimentalt räddnings arbete på tv:n, ljudlöst såklart, ska jag försöka beskriva hur mitt liv har varit den senaste tiden för de som är intresserade av uppdatering eller bara lära känna mig lite...
Jag tänker börja med studenten, lite innan kanske, men i övrigt orkar jag inte ta itu med skolan mer än så trots att jag faktiskt hade det riktigt roligt vissa tillfällen, ganska otippat på vissa lektioner, men det hade ju såklart att göra med vilka människor man umgåtts med hahahaha...
Okej då, tre år i väldigt korta drag:
Ettan: kommer inte ihåg särskillt mycket av det utom att jag kämpade som fan. Vad hade jag egentligen för ämnen??? Nä strunt i ettan... Jag var en tönt...
Tvåan: Klassen kom överrens lite bättre (FÖRB****DE SPACE KNAPP!!!) överrens... Var det tack vare mig??? Jag vet inte, men jag vet iallafall att jag ett tag var den som bäst kom överrens med stora delar av den "andra halvan", här är vi inga rasister, det är internt klass skämt, fråga nån avoss så kommer de veta.... Filmkunskapen, undrar om det var här....? Eller, Jill, jag kommer fan inte ihåg.... Det var iallafall grymt sjuka lektoner för en fortfarande "Pluggis".. hahaha. Davd med sina gester, och "ät-så-mycket-godis-ni-vill-temat" oj oj oj. Andra halvan av tvåan var det speciellt roligt att tracka "magistern" (var det så vi kallade honom?), tiopoängaren och cafeteria gubben, jag och mina "havre-coccos", plus Frida och mina "dragsters", har förätit mig på dem... usch nu mår jag illa.... Jill och Frick uppe på skåpet, alltid skratt och bus där.... *ler*
Ska bara platta håret lite.....vänta.....
GAHH!!! Äsch skit samma, tar någon gammal bild f*n he***te... hatar att vara med på bild...
Jaja, vart var jag...? Tvåan: då lämnade mina favoriter skolan... Jill, Frick, Alex, Cissi, Malin, Carro.... Var det någon som kände sig utelämnad så ber jag om ursäkt, men dessa har satt störst spår i mitt liv... Ha ha sentimental... eller senil...?
Trean: sjukt läsår, urkundsförfalskning, död och mordanklagelser körde mina betyg botten... Sympati från lärarna? Nej inte direkt... Stipendet till Madrid räddade nog lite av mitt förnuft som höll på att flyga sin kos... Mina amerikaner, Raquel haha, Ibby, Matt och Lou... Ibby och Matt kom faktiskt till Sverige, Matte vart jätte brakompis med Matt såklart, och amerikanerna gick hem hos alla..
Jag och Lovisa med Matt och Lou på Hawaii-baren i Madrid.... Ska snart hitta ett på Raquel och Ibby...
Studentstress och flytt till egen lägenhet, allt en enda lättnad, släppte det mesta ansvaret... Var bara tvungen att kommentera det grymma sammarbete vår klass hade på julpyntet och slutruschen på kokboken... hahaha det kommer Jag aldrg att glömma, Tack tll Carro, Amanda och Frida för det... Sista chocken kom på student dagen, då jag fick ett stipendie till, för vad? Jag har ingen aning, tystnad??? Hahahaha, nä, tydigen trevligt engagemang... (hur nu det stavas).. Helt obegripligt...
Shit det blev en liten bokom skolan ändå...
Flyttade in i nya lgh 1:a juni, såg ett spöke den kvällen, men det spökar ju här så... Man e ju aldrig rktigt ensam...
Har sett fler spöken, på jobbet tillexempel,och då var det inte bara jag som såg det heller...
Iallafall, jag kommer ihåg ALLT från studenten några dagar senare eftersom jag var totalt spik-nykter, skavsår av skorna, varm som in i norden (fast här är det kallt), HEMMA, hos mig, väldigt tidigt... Med resterna av smörgåstårtan... haha
Omtapetsering i hall och vardagsrum på sommaren, hade ju velat ha det i sovrummet oxå, men men det ska Robin måla om sen... Det har inte kommit upp så mycket på väggarna än, mest för att vi inte vet hur vi vill ha det och dessutom ska vi renovera när vi köper lgh , för det ska vi...
Så fort de säger vad priset blr...
Jobb: i början jobbade jag på mitt gamla jobb som överarbetad vikare, tills jag fick jobb på Face2Face, sålde tele2 abonnemang i bland annat Skärholmen centrum, slutade, prövade telefonförsäljning för Telenor till företag, gick INTE bra alls... gick tillbaka till vikarie tjänsten, fick ett annat vik och jobbade arslet av mig på två ställen, dagpasset på ena stället och kvällspasset på andra... Så höll jag på tills min kontakt på ams fixade in mig på Manpower. Där har jag varit receptionist och är nu cleanser...
Två av Mattes och mina kompisar ska eller har fått barn, dessutom har Robins lillesyrra en unge på g, plus hennes, och min, kompis oxå... Matte och jag har gått så långt att vi har köpt en dator och en fyrhjuling tillsammans fast fordonet är det ju han som har mest nytta av eftersom Lotta är lite seg på att skaffa körkort...
Ska Linda och jag ta oss kragen snart??
Annars har livet väl bara flutit på här, har läst en massa böcker och kanske inte varit så social som jag borde ha varit, och jag är tydligen så väldigt uppenbar... Det fick jag veta av min pojkvän somknappt saknar mig när han är borta eftersom han vet att jag alltid är hemma när han (VÄL) kommer hem... vilket stör mig... men vad ska jag göra? Linda har fått Kevin nu så där kan man ju inte sitta hela natten, och dessutomska de flytta, inte långt men tillräckligt för att man tänker lite innan man går dit, speciellt med Pia-backen på vägen.... Och ja, det är väl hon som har mest tid med mig här i Salem...
Jag orkar inte åka till tälje hela tiden, och ingen verkar ju orka åka hit heller så det är väl inte bara jag som är lat...
Men jag ska ändra påmig, jag lovar...
Att bo i Salem är som att bo i skogen.... När jag var ute med svärmors hund i sommras höll jag på att förlora henne till en ilsken grävling, mitt på ljusa dagen.... Några dagar senare stöter jag på en två meter hög älg kalv när jag är ute med Patriks rottweiler... Sen stod det i tidningen att vi hade fått björnbesök i skogarna kring Salem, Rönninge... Mamma skrek: KOM HEM TILL STAN!!! Och alla andra skrattade... Vi åkte på älgsafari en dag, såg EN älg tills gav upp och åkte för att hälsa på Mattes kompis Frida, då såg vi SJU vuxna älgar, varav SEX st var kor med en kalv var, och en tjur med en jätte krona. Miau, Lotta höll på att dö eftersom de var överallt.... Jag är jätte rädd för älgar förstår ni... Fast sålänge jag sitter i bilen är det lugnt... Rätt så iallafall.
Här e min älsklingsbäbis... Beskyddar mig från allt ont, även älgkalvar... hahah
Nä nu tar jag en paus, för nu är jag mossig i huvudet...
Kram kram
Med en kudde på magen och platttången på uppvärmning... Ja man kan ju inte se ut hur som helst när man ska fota sig själv för att andra ska se hur man ser ut numera....
Måste bara tillägga att jag och laptoptangenter inte alls kommer överrens... Space knappen strejkar för mig ideligen....
...och Pink i högtalarna samt nått sentimentalt räddnings arbete på tv:n, ljudlöst såklart, ska jag försöka beskriva hur mitt liv har varit den senaste tiden för de som är intresserade av uppdatering eller bara lära känna mig lite...
Jag tänker börja med studenten, lite innan kanske, men i övrigt orkar jag inte ta itu med skolan mer än så trots att jag faktiskt hade det riktigt roligt vissa tillfällen, ganska otippat på vissa lektioner, men det hade ju såklart att göra med vilka människor man umgåtts med hahahaha...
Okej då, tre år i väldigt korta drag:
Ettan: kommer inte ihåg särskillt mycket av det utom att jag kämpade som fan. Vad hade jag egentligen för ämnen??? Nä strunt i ettan... Jag var en tönt...
Tvåan: Klassen kom överrens lite bättre (FÖRB****DE SPACE KNAPP!!!) överrens... Var det tack vare mig??? Jag vet inte, men jag vet iallafall att jag ett tag var den som bäst kom överrens med stora delar av den "andra halvan", här är vi inga rasister, det är internt klass skämt, fråga nån avoss så kommer de veta.... Filmkunskapen, undrar om det var här....? Eller, Jill, jag kommer fan inte ihåg.... Det var iallafall grymt sjuka lektoner för en fortfarande "Pluggis".. hahaha. Davd med sina gester, och "ät-så-mycket-godis-ni-vill-temat" oj oj oj. Andra halvan av tvåan var det speciellt roligt att tracka "magistern" (var det så vi kallade honom?), tiopoängaren och cafeteria gubben, jag och mina "havre-coccos", plus Frida och mina "dragsters", har förätit mig på dem... usch nu mår jag illa.... Jill och Frick uppe på skåpet, alltid skratt och bus där.... *ler*
Ska bara platta håret lite.....vänta.....
GAHH!!! Äsch skit samma, tar någon gammal bild f*n he***te... hatar att vara med på bild...
Jaja, vart var jag...? Tvåan: då lämnade mina favoriter skolan... Jill, Frick, Alex, Cissi, Malin, Carro.... Var det någon som kände sig utelämnad så ber jag om ursäkt, men dessa har satt störst spår i mitt liv... Ha ha sentimental... eller senil...?
Trean: sjukt läsår, urkundsförfalskning, död och mordanklagelser körde mina betyg botten... Sympati från lärarna? Nej inte direkt... Stipendet till Madrid räddade nog lite av mitt förnuft som höll på att flyga sin kos... Mina amerikaner, Raquel haha, Ibby, Matt och Lou... Ibby och Matt kom faktiskt till Sverige, Matte vart jätte brakompis med Matt såklart, och amerikanerna gick hem hos alla..
Jag och Lovisa med Matt och Lou på Hawaii-baren i Madrid.... Ska snart hitta ett på Raquel och Ibby...
Studentstress och flytt till egen lägenhet, allt en enda lättnad, släppte det mesta ansvaret... Var bara tvungen att kommentera det grymma sammarbete vår klass hade på julpyntet och slutruschen på kokboken... hahaha det kommer Jag aldrg att glömma, Tack tll Carro, Amanda och Frida för det... Sista chocken kom på student dagen, då jag fick ett stipendie till, för vad? Jag har ingen aning, tystnad??? Hahahaha, nä, tydigen trevligt engagemang... (hur nu det stavas).. Helt obegripligt...
Shit det blev en liten bokom skolan ändå...
Flyttade in i nya lgh 1:a juni, såg ett spöke den kvällen, men det spökar ju här så... Man e ju aldrig rktigt ensam...
Har sett fler spöken, på jobbet tillexempel,och då var det inte bara jag som såg det heller...
Iallafall, jag kommer ihåg ALLT från studenten några dagar senare eftersom jag var totalt spik-nykter, skavsår av skorna, varm som in i norden (fast här är det kallt), HEMMA, hos mig, väldigt tidigt... Med resterna av smörgåstårtan... haha
Omtapetsering i hall och vardagsrum på sommaren, hade ju velat ha det i sovrummet oxå, men men det ska Robin måla om sen... Det har inte kommit upp så mycket på väggarna än, mest för att vi inte vet hur vi vill ha det och dessutom ska vi renovera när vi köper lgh , för det ska vi...
Så fort de säger vad priset blr...
Jobb: i början jobbade jag på mitt gamla jobb som överarbetad vikare, tills jag fick jobb på Face2Face, sålde tele2 abonnemang i bland annat Skärholmen centrum, slutade, prövade telefonförsäljning för Telenor till företag, gick INTE bra alls... gick tillbaka till vikarie tjänsten, fick ett annat vik och jobbade arslet av mig på två ställen, dagpasset på ena stället och kvällspasset på andra... Så höll jag på tills min kontakt på ams fixade in mig på Manpower. Där har jag varit receptionist och är nu cleanser...
Två av Mattes och mina kompisar ska eller har fått barn, dessutom har Robins lillesyrra en unge på g, plus hennes, och min, kompis oxå... Matte och jag har gått så långt att vi har köpt en dator och en fyrhjuling tillsammans fast fordonet är det ju han som har mest nytta av eftersom Lotta är lite seg på att skaffa körkort...
Ska Linda och jag ta oss kragen snart??
Annars har livet väl bara flutit på här, har läst en massa böcker och kanske inte varit så social som jag borde ha varit, och jag är tydligen så väldigt uppenbar... Det fick jag veta av min pojkvän somknappt saknar mig när han är borta eftersom han vet att jag alltid är hemma när han (VÄL) kommer hem... vilket stör mig... men vad ska jag göra? Linda har fått Kevin nu så där kan man ju inte sitta hela natten, och dessutomska de flytta, inte långt men tillräckligt för att man tänker lite innan man går dit, speciellt med Pia-backen på vägen.... Och ja, det är väl hon som har mest tid med mig här i Salem...
Jag orkar inte åka till tälje hela tiden, och ingen verkar ju orka åka hit heller så det är väl inte bara jag som är lat...
Men jag ska ändra påmig, jag lovar...
Att bo i Salem är som att bo i skogen.... När jag var ute med svärmors hund i sommras höll jag på att förlora henne till en ilsken grävling, mitt på ljusa dagen.... Några dagar senare stöter jag på en två meter hög älg kalv när jag är ute med Patriks rottweiler... Sen stod det i tidningen att vi hade fått björnbesök i skogarna kring Salem, Rönninge... Mamma skrek: KOM HEM TILL STAN!!! Och alla andra skrattade... Vi åkte på älgsafari en dag, såg EN älg tills gav upp och åkte för att hälsa på Mattes kompis Frida, då såg vi SJU vuxna älgar, varav SEX st var kor med en kalv var, och en tjur med en jätte krona. Miau, Lotta höll på att dö eftersom de var överallt.... Jag är jätte rädd för älgar förstår ni... Fast sålänge jag sitter i bilen är det lugnt... Rätt så iallafall.
Här e min älsklingsbäbis... Beskyddar mig från allt ont, även älgkalvar... hahah
Nä nu tar jag en paus, för nu är jag mossig i huvudet...
Kram kram
