Hej alla glada...

Ja nu sitter jag här igen.
Igår fick jag en jätte härlig promenad med Bamse. Fast först gick jag hem från Tumba, tog vägen över Segersjö, inte Segeltorp... Missade House och Caesar Milan eftersom det var ishockey... Så jag lånade Bamse och tog en halvtimmes promenad med honom i skogen.

Sen på kvällen satt vi och tittade på TV:n när Mattes pappa ringde och sa att några idiot ungar hade gått runt och smällt raketer så att Tyra blev rädd och drog som en avlöning. Så Mattias åkte för att hjälpa honom att leta. Då Tyra är en svart liten pudel och det var mörkt ute igår kväll kan man ju säga att de hade ett svårt jobb framför sig om det hade varit så att hon hade legat chockad någonstans. Jag fick iallafall inte följa med.

Men det var egentligen jävligt tur, för när jag satt och tittade på tv så såg jag någonting mörkt på gräsmattan utanför dörren, en katt tänkte jag, men av någon anledning gick jag iallafall och öppnade bakdörren och kollade. Hade det varit en katt hade den dragit på en gång. Men nu var det faktiskt lilla Tyra som stod där utanför. Helt otroligt. Det är ju iallafall nästan en kilometer mellan svärföräldrarna och oss. Men på nått sätt så hade hon iallafall kommit till oss. Hon har ju gått den vägen med mig så många ggr så hon kan den ju, men varför hon kom till oss och inte satte sig på sin egen trapp som hon brukar, det är ett mysterium.

På torsdag ska jag på begravning i Örebro, det ska bli skönt att slippa jobba, och trevligt att träffa släkten. Men det är ju aldrig kul att gå på begravning, även om den här var väntad och döden faktiskt var en befrielse för mannen. Min mammas mosters man, men inte ett dugg mindre sorgligt för det.  

Angie ringde igår, hon ska förmodligen åka till Frankrike nästa vecka och hälsa på en kompis som pluggar där. Undrar om hon kommer iväg. Jag kommer mycket väl ihåg henne när vi åkte till Barcelona, men det var ju såklart en helt annan sak.

Inte helt oväntat så bad Amex mig att jag skulle stanna ytterligare en vecka. Men nästa vecka ska jag inte bara sitta med Cleansingen utan även göra något annat jobb med webbplatser eller nått, fattade inte riktigt vad han menade.  Men men, han pratade iallafall om ett avskedsfika i nästa vecka. Inte för att jag behöver nått. En klapp på axeln och ett uppriktigt tack för hjälpen är allt jag behöver.

Jag måste verkligen klippa mig, undrar om inte mamma ska få göra det imorgon eller efter begravningen på torsdag, om hon inte är för trött såklart. 

Nä nu måste jag återgå till jobbet.. 

Kram 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0