Allt och ingenting…

... och lite till...


Det har varit en lång helg, både på gott och ont. Det var underbart att få sova ut i flera dagar. Inte bry sig om nått, bara ligga och slappa, ta det lugnt. Samtidigt var det tråkigt att man inte gjorde mer, men jag gjorde ju ändå rätt mycket förra helgen. Kanske till och med lite för mycket... =)


Jag avskyr när min kollega sitter och bankar på (dator)musen med fingret som om hon är någon man ska tycka synd om och hela tiden fråga hur det är... Usch, det bara kryper i kroppen på mig av att höra hennes förbannade

"bank".......... "bank".......... "bank".............. "bank"........ "bank".........."bank"....


Låt mig gå hem... Eller ge mig ett eget rum.... Snälla...


Jag orkar inte dra nått om fredag och lördag. Det känns inte som att det behövs liksom.


Men på söndagen gick jag upp efter att ha sovit lite för länge och drömt alldeles för mycket. På tv:n var det ett program om människor som helt och fullt trodde att andra människor skulle springa sin väg om de såg dem utan smink, solglasögon eller överhuvudtaget såg dem alls. Det gjorde mig så arg att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.


Och rätt var det är så står det en man, som jag först inte känner igen, och skriker utanför min baksida, upp mot balkongen ovanför. Han skriker något väl inövat dräpnings-tal med en massa "fitta", "jävla hora" och annat dumt åt en stackars "Maria" som tydligen bor där. Det jag började skratta åt var en mening som typ lät som: "Hoppas att du har tagit ett jävla kort på din jävla lilla fitta och det till den jävla korvgubben så att han får se hur jävla äcklig du är" //....// "Ha ett bra liv Maria!! Ha ett så jävla bra liv"


Mattias som har lite bättre koll på grannarna vaknade och såg att det var ju fan han som bor precis ovanför oss, tillsammans med den här stackars "Maria" och två barn... Tydligen hade hon gjort något  som han var inte alls glad åt, men sånt tar man väl ändå hemma eller i telefonen, inte på baksidan av huset i ett tätbefolkat familjeormåde... Hade jag haft barn som hade kunnat förstå vad han skrek så hade den där mannen fått höra ett och annat. Oavsett om det hade påverkat grannfriden eller inte. Men nu har ju inte jag det.


Vad jag däremot har är ett behov av sömn, och det fick jag inte av mycket inatt. Dels på grund av åskvädret men mestadels på grund av deras bråk ovanför. HELA JÄVLA NATTEN lät det som att elefanter sprang omkring och härjade hos dem... Det verkar som att de inte kan göra nånting vettigt någon gång. När de väl tar bråket hemma så gör de det vid den tidpunkt när alla andra sover, eller iallafall försöker...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0