Nostalgi

Det här är inte roligt längre.  Jag kommer att få magsår av klimathotet. Jag kan titta ner på min dotter när hon ligger och sover fridfullt i sängen och tänka: ”Vad fan har jag gjort? Vad för framtid har vi gett henne?”

Jag överdriver säkert en hel del, men det känns som att allting vilar på mina axlar… För vem annars gör någonting åt saken? Finns det någon som gör någonting? Hur får man folk att göra nått?!

Tittade på ett program på Discovery som heter ”Ekostäder”. Läskigt för att underdriva. Har ni sett Wall E? Mmm, det är inte bara en gullig barnfilm, utan en framtid för jorden, utan det där lyckliga slutet.  Vi producerar så mycket sopor att vi snart inte vet vart vi ska göra av dem. År 2050 beräknas det att vi har fördubblat vår mängd sopor. Och att ¾ av jordens befolkning bor i stora sopproducerande städer. I det här programmet så skulle en man, nobelpristagare, utvärdera fyra stycken idéer om ett bättre sätt att göra oss av med/använda våra sopor.  Låter rätt vettigt, och lättande, då slipper jag tänka ut något och kan bara göra såsom han rekommenderar.

Redan vid det första alternativet reste sig nackhåren på mig. Snälla, sa jag om och om igen. Sluta, välj inte det.
I något asiatiskt land, kommer inte ihåg om det var Kina eller Japan så brände man avfallet till en tiondel av den ursprungliga storleken. Fine, men vad händer när man bränner något? Jo det bildar gaser, utsläpp, men eftersom de hade katalysatorer, så det minskade något. Det var ju bra. Men vart gjorde de av det giftiga avfallet? För ingenting försvinner bara för att man bränner det.

Jo vet ni, askan som innehöll alla det giftiga ämnena fraktade de ut till stora, vi kan kalla det ”bassänger” i havet, packade det i dem och när de var fulla hade de på ”bra jord” och helt plötsligt hade de en helt ny ö som det kunde växa och leva djur på. Ovanpå allt giftigt avfall. Och tillslut skulle man kunna bygga nya städer på de här öarna, för att få plats med fler människor, som slänger fler sopor… Jag tror ni fattar nu.

Är det bara jag som blir illamående? De gör ju såklart regelbundna kontroller för att i tid upptäcka om det började läcka någonstans…. De hade till och med planterat flera hundra tusen Mangoverträd runt om eftersom de är extra känsliga för gifter, och då ser man direkt om det läcker någonstans…

Aj min mage. Hur tänker människor egentligen? Tack o lov så var ju det här en idé som den här nobelpristagaren ratade. För han precis som jag tänkte ett steg längre. Med klimathotet över oss så pratar alla om att havsnivån stiger… Hur tänkte de göra då? Det jobbiga är att de redan håller på med det här, och när havsnivån väl stiger, kommer giftet att, via vattnet, spridas över hela världen. Men trots att jag tycker att det var en dålig idé så minskade det koldioxidutsläppet med 3%. En siffra som tydligen är rätt imponerande.

Jag orkar inte beskriva alla bidragen lika mycket som jag gjorde med det första. Men det andra bidraget som vart ratat var att använda sig av mänskligtavfall, det som vi spolar ner i toaletten, till att värma upp städerna. I Norge har det här lyckats riktigt bra. Men det var ingenting som såg till att de farliga soporna ”försvinner” . Dock ansåg han att man kunde använda det som en del av något annat. För det är ju faktiskt en bra idé. Bara inte tillräckligt bra eftersom det bara skulle minska koldioxidutsläppen med 1%.

Bidraget som kom tvåa förbrände det farliga avfallet med så mycket värme att det blev till partiklar och gas som man kunde använda till energi. Men problemet var att det var en alldeles för komplicerad process och den krävde rätt mycket energi för att genomföra. Det skulle inte gå att införa i alla städer.  Dock skulle även det här bidraget minska koldioxidutsläppet med 3%.

Det vinnande bidraget var väl det som fastande mest hos mig också. Nu sitter inte jag och säger att jag skulle kunna fatta det rätta beslutet men det lät liksom vettigast. Biochart tror jag att den slutliga produkten kallades. Detta var i Australien som de hade kommit på att om man förbränner organsikt avfall i ”luft snåla” mojänger så bildas det inte så mycket gas. Och det som blev kvar gick igenom en massa processer och blev tillslut ett gödningsmedel som de ville att bönderna skulle blanda ner i sin mark. Detta skulle binda kolet i marken och minska koldioxidutsläppen med 21%. En avsevärd skillnad mot de andra bidragen. Problemet var att man inte visste exakt hur länge den här produkten skulle hålla kvar kolet i jorden. Men det vann i alla fall.

I körkortsteoriboken står det bara att metan är en växthusgas som bildas på soptippar. Men hur den bildas där och vad man kan göra åt den det står inte såklart eftersom det inte är en biologibok. Men i det här programmet fick jag lära mig att metangas bildas när organiskt avfall, så som mat och matrester ligger på soptipparna och ruttnar. Sånt som egentligen inte ska ligga på soptipparna, utan ska komposteras.  

Att jag nu själv inte komposterar någonting alls gör ju att jag känner mig skyldig till metangasen. Är det meningen att man ska känna så? Att man ska gå och ha ont i magen för att man inte vet hur man ska göra för att ge sina barn en bättre värld att leva i.

År 2050 kommer jag att vara gammal, och min dotter kommer att vara över 40. Är det hennes eller mitt ansvar att städa upp efter oss??